Detta är genialt

Roman står det på omslaget till den här boken, inte, säger jag. Detta är ingen roman, den är bra, men roman, nej.
Detta, mina damer och herrar, är livet, poesi i sin vackraste form. Detta är sådant som man vill läsa om man är trött på traditionella "jag gick längst med Storgatan en solig april dag"-romaner. Detta är större, bättre och fräschare än en roman. Detta är en ny sorts litteratur, är resultatet av en korsbefruktning av poesi och prosa. Detta är bra litteratur. För att vara en debut så är det lysande.

Detta är en slags kärlekshistoria, mellan karaktärerna Morris och Betty. Berättat på ett språk som skär i hjärtat. Det börjar med "foten trillar förbi och sedan tillbaka, stryker honom över försiktigt över tårna med vänsterfoten. Det spritter till i huvudet då han tittar upp och möter hennes blänkande ögon, stora som femkronor. Han rodnar, varsnar hur det hugger mjukt i hjärtat."
På detta sätt fortsätter boken, med ett poetiskt och smäktade språk rakt igenom så berättas historien. Detta är genialt. Så här skall litteratur skrivas, glöm alla tråkiga deckare och generationsromaner. Detta är nutidens litteratur. Personligen så sträckläste jag boken på en kväll, upprepa inte mitt misstag. Läs varje stycke för sig, som en karamell som man bara vill fortsätta suga på och inte vill att den skall ta slut.