Den exotiska fällan i den moderna litteraturen
Romaner om Asien har varit en framgångssaga i flera år nu. Men den malaysisk-brittiske författaren Tash Aw värjer sig mot böcker där folk äter grön mango och somosa-piroger dagarna i ända. Hans debut "Sidenfabriken" är historien om den undflyende smågangstern Johnny Lim.
Uppskattad debutant. Tash Aw är trött på att folk i romaner om Asien äter grön mango hela tiden. Foto: Bertil Ericson/Pressens Bild
Foto:
Visserligen har han bott i England de senaste femton åren. Men Tash Aw är först och främst malaysier. Hans debutbok, "Sidenfabriken", utspelar sig i Malaysia. Han talar flytande malaysiska och kinesiska, och han har framhållits som en blivande nationalskald. Men det värjer han sig emot.
- Det kan man aldrig veta. Det skulle kräva en enorm arrogans för mig att säga det. Och dessutom skulle jag behöva vara synsk. Och jag skriver ju inte för att vara en talesman för mitt folk. Jag försöker vidga mina gränser som författare, inget annat, säger Tash Aw.
Romaner om Asien, både av asiatiska och västerländska författare, har varit oerhört framgångsrika de senaste åren: Arundhati Roy, Uzma Aslan Khan, Yann Martel, Salman Rushdie är bara några av alla de författare som skildrat Asien. Vissa kallar det postkolonial litteratur. Andra har kallat det för exotism. Tash Aw håller med.
- Dels finns det en nyfikenhet, en nyhetens behag, om de här länderna. Vilket egentligen inte är en giltig anledning för att hylla en bok. Då kan man lika gärna titta i en bilderbok. Men dels handlar det också om att vissa av de här böckerna verkligen kan stå för sig själva, som bra litteratur.
- "De små tingens Gud" av Arundhati Roy är väl det bästa exemplet. Jag tror ingen liknande bok någonsin kommer att skrivas: hon tar det engelska språket och gör det till sitt eget. I många av de här böckerna handlar det om att upptäcka en ny infallsvinkel till språket.
Men det är lätt att falla ner i den exotiska fällan, menar han. De flesta asiatiska författare bor i västvärlden, och då är det lätt att utveckla en känslighet för vilket slags Asien västerlänningar vill ha.
- Det finns så många böcker där folk hela tiden äter exotisk mat, ofta grön mango av någon anledning. Och deras mödrar lagar alltid samosas. Men det är ju inte så: folk bara äter. Det är inte konstigare än att ni här i Skandinavien sätter er ner och äter.
Hans egen bok, "Sidenfabriken", handlar om den allt annat än sympatiske Johnny Lim. En driftig affärsman och ett mekaniskt snille. Men också en samvetslös förrädare, tjuv, manipulatör - och mördare. Han skildras genom tre olika personers vittnesmål, och naturligtvis har ingen av dem samma bild av den undflyende och buttre Johnny.
- Johnny är för mig en väldigt asiatisk person. Asien under 1900-talet har ju handlat om förändring, att uppfinna sig själv på nytt. I varje asiatisk storstad kan man se de här affärsmännen, som var småskurkar för trettio år sedan.
"Sidenfabriken" är hans debut. Han satt hemma på sin kammare i fem år och skrev. Nu är den översatt till tolv språk, och Tash Aw reser världen runt för att prata om den. Men ingenstans har den sålt så bra som i Malaysia - så klart.
- Jag hade den tveksamma äran att knuffa bort "Da Vinci-koden" från förstaplatsen på försäljningslistan. Men bara i ett par veckor. Och bara i Malaysia. Sedan var ordningen återställd.
Så jobbar vi med nyheter