de Geer minns en vänskap som blev bitter
Håkan Alexandersson gjorde en myriad filmer, sågs som en av Sveriges främsta fotografer och var med och definierade det svenska 60-talet. Men en hatad, älskad barnserie överskuggade allt. - "Tårtan" blev vårt trauma, säger Carl Johan de Geer som nu gjort en film om vännen Håkan Alexandersson.
Uppgörelse. Carl Johan De Geer konfronterade aldrig sin före detta vän Håkan Alexandersson medan denne ännu var i livet. Uppgörelsen kom i stället i kortfilmen "Jag minns Håkan Alexandersson".Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
Foto:
Huvudpersonen Håkan Alexandersson avled i mars 2004, och i filmen försöker vännen och medarbetaren de Geer rama in deras relation.
"Jag minns Håkan med så blandade känslor att det är svårt att uttrycka dem", säger han. "Vi var oskiljaktiga kompisar." Men också "Jag saknar dig. Som du var då."
Det var sent 1950-tal då Alexandersson och de Geer för första gången möttes på Konstfackskolan i Stockholm.
- Jag kom från en borgerlig miljö som jag vantrivdes i. Jag hade hoppat av från skolan och uppträdde som en slashas, men det var en protest utan riktning. Tills jag träffade Håkan, säger de Geer.
Tillsammans gjorde de produktioner som "Privatdetektiven Kant", Doktor Krall" och "N.O.A". De gjorde fem långfilmer - men de gjorde framför allt serien som blev det mest älskade och hatade barnprogrammet i svensk tv-historia: "Tårtan".
- "Tårtan" blev vårt trauma. Det var det första vi gjorde och vi blev aldrig av med den. Jag tycker att både "Kant" och många av våra kortfilmer vida överträffade den, men det var "Tårtan" alla ville prata om.
Det gick, säger de Geer, med Håkan Alexandersson som det brukar gå med missbrukande genier. Det charmiga ruset på krogen blev fullständigt charmlös alkoholism. Det intellektuella rökandet blev muncancer. Och rivaliteten smög sig in i vänskapen. Enligt de Geer blev Alexandersson precis den auktoritet han tidigare gjort uppror mot.
- Han började tycka att han var den store konstnären och jag var assistenten som kunde cykla ärenden till labbet och koka kaffe. Vårt samarbete upphörde.
Carl Johan de Geer säger att det är hans hustru, konstnären Marianne Lindberg de Geer, som nu hjälpt honom att bena ut sina känslor för sin gamle vän. Hon såg deras vänskap utifrån och hjälpte honom göra filmen "Jag minns Håkan Alexandersson".
14 minuter om tidsandans förändring, om vänskap som ruttnade, om myten om det självförbrännande geniet.
"Det finns", säger Carl Johan de Geer, "så många förljugna konstnärsporträtt."
Så jobbar vi med nyheter