"Da Vinci-kodens" strykpojkar

"Nu går vi ner i källaren, där har vi vår tortyrkammare", säger Dennis Searby, informationsansvarig för Opus Dei i Skandinavien. Han ler när han säger det, men det är ett leende med stressrynkor. Det är nämligen tydligt att Dennis Searby är mycket, mycket trött på "Da Vinci-koden".
Det är tre dagar före filmpremiären och Opus Dei har inbjudit pressen till sina lokaler på Östermalm i Stockholm. Dennis Searby visar runt i kapellet och studierummet, visar biktstolen och håller en föredragning om Opus Dei, den organisation som i "Da Vinci-koden" utmålas som en sorts katolsk motsvarighet till James Bond-världens dubbelnollor: De är hemliga, de utför moderorganisationens skitjobb och de har rätt att döda.
Inför filmpremiären sade Dennis Searby att han känner sig "avtrubbad".
- Men den skillnad jag märker från innan boken publicerades är framför allt att nu känner folk till Opus Dei. När jag var på gymmet nyligen kom instruktören förbi och skrek "Opus Dei"" när han såg mig. Det väcker en del uppmärksamhet när jag säger att jag är medlem.

Både i Sverige och internationellt har besökarna på Opus Deis hemsidor mångdubblats av Da Vinci-effekten. Katolska kyrkans presssansvariga, Maria Hasselgren, säger att Opus Dei i England fått fler medlemmar tack vare boken och Dennis Searby bekräftar det ökade intresset i Sverige.
- De flesta som hör av sig är seriösa och vill ha information. Vi får inte många tokskallar, det är ett fåtal som vill få tag på botbälten, men dem har jag inte svarat.
Botbältena, ja. Som de flesta vet är "Da Vinci-kodens" skurk en Opus Dei-munk (i filmen spelad av Paul Bettany) som på ett grymt sätt späker sig själv med piska och en så kallad cilice, ett band med spikar som han bär kring låret. Opus Dei har svarat att organisationen inte ens har några munkar utan består av lekmän inom kyrkan.
- Den här frågan kommer alltid upp. Jag blir så trött, säger Dennis Searby.
- Det är ingen hemlighet att kroppslig botgöring används i Opus Dei av vissa medlemmar. Vi ser det som en sorts askes. Det är ett sätt att visa solidaritet med den lidande Kristus och påminna oss om vår dödlighet. Men det är inget väsentligt i Opus Dei, det skulle lika gärna kunna försvinna. Däremot är det obligatorisk med någon form av kroppslig bot, men det är något som alla katoliker ägnar sig åt, till exempel genom fasta.

Trots tre år av oönskad uppmärksamhet säger Dennis Searby att han inte ser Opus Dei som huvudskurkarna i "Da Vinci-koden".
- Nej, den anklagar hela katolska kyrkan. Opus Dei beskrivs bara som kyrkans förlängda arm. I boken "Heligt blod helig graal" (en av "Da Vinci-kodens" stora inspirationskällor) är det malteserorden som utpekas som huvudfiende, men Dan Brown bytte ut den mot Opus Dei, kanske för att vi är mer kända. Vi är en bra måltavla; vi har ett latinskt namn och har kritiserats tidigare.
- Men vi ser det här som en form av publicitet som vi ska försöka utnyttja. Opus Dei har inte uppmanat till bojkott av filmen och inte stämt någon. Vi ser en ny möjlighet att prata om Jesus Kristus och om kyrkan. All uppståndelse kring "Da Vinci-koden" kommer att blåsa över. Dan Brown blir bortglömd. Det som finns kvar är katolska kyrkan.

"Da Vinci-kodens" strykpojkar

Hemlig mördarsekt eller bara en katolsk organisation som tar Gud på allvar i vardagen? Efter tre år i motvind försöker nu Opus Dei vända "Da Vinci-koden" till sin fördel.