Camerata Nordica åter i den kära konserthallen

I artikeln om lördagsmusiken i Sankt Petri poängterar jag den internationella klassen. Här är det bara att fortsätta. Hur oskarshamsk Camerata Nordicas basplats än ser ut är ensemblen helt internationell, både i struktur och klass. I går kväll fick även vi i Västervik chansen att njuta av de 15 stråkspelarnas konst.

I mitten står Bach-konsertens två solister, Candida Thompson och Daniel BardFoto  Ellen Nielsen-Kindstrand

I mitten står Bach-konsertens två solister, Candida Thompson och Daniel BardFoto Ellen Nielsen-Kindstrand

Foto: Ellen Nielsen-Kindstrand

Kultur och Nöje2010-09-13 01:00
Klart att man ibland undrar var våra egna talanger håller hus? Av de 15 är bara tre svenskar. Med andra ord: ungefär som i speedway.Besöket var speciellt även på ett annat sätt. Spelplatsen var Marieborgskyrkan. I många år var den kyrksalen stadens normala konsertplats. Men 2006 tog det slut. Lite trist var det allt - tonerna trivs i Marieborgskyrkan. Kära Orkesterföreningen - kan man hoppas på något slags återkomst?Konsertens innehåll fick nog många att tänka på en annan plats - Leipzig. Den holländske tonsättaren Hendrik Andriessen inspirerades kraftigt av Leipzigkompositören Johann Kuhnau och formade en rad sköna variationer över ett av hans teman. Och dessa fick inleda kvällens program.Denne Kuhnau eldade även upp Johann Sebastian Bach. Det handlar om tidigt 1700-tal då också Bach var knuten till Leipzig. Geisten går att spåra i konsertens andra verk, denne Bachs fenomenala Konsert i d-moll för två violiner. Den som bara tänkte på Bach som den allvarlige, kyrksamme blev rejält överraskad här. Den man möter är en härligt gladlynt Bach!Två likvärdiga violinstämmor handlar det om. Och urskickligt, både friskt och moget tolkade av konsertens ledare, skotska Candida Thompson och kanadensaren Daniel Bard. I ensemblespelet är han andrafiolernas stämledare. Candida Thompson tillhör inte Cameratas ordinarie grupp. Men även tidigare har hon gjort uppskattade gästbesök.Applåderna blev hjärtevarma. Efter paus tog man steget till 1800-talet och Johannes Brahms med hans Stråkkvartett nr 1 i c-moll - här i orkesterversion. Det verket känns som en av musikhistoriens mest känslosamlade, genomtänkta stråkkvartetter. I så fall inget att undra över. Det verkar som om Brahms pysslade med den i bortåt 20 år innan han äntligen släppte loss den. Vill man nå den sanne Brahms finns han här. Och framförandet höll rätt igenom rätt resning.Candida Thompson är inte bara en styv soloviolinist. Hon är även en tydlig ledare. Och det behövs i en ensemble med så många skiftande, starka personligheter som i Camerata Nordica!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!