Brutalt maktdrama utan enkla sanningar

Är detta kärlek? Musiken i hans opera, "Batseba", som i dag har urpremiär på Stockholmsoperan går inte att misstolka. David åtrår Batseba bortom all sans. Hon blir hans Gud.Men regin är inte lika tydlig, David och Batseba rör knappt varandra, och vilken slags kärlek är det i så fall?Sven-David Sandström, som redan på 1980-talet ville göra musik av sensualiteten i Torgny Lindgrens roman om kung Davids drottning, vet själv inte säkert.- Det är en oerhört sensuell roman, det är ett förhållande som är totalt omöjligt och ändå växer det fram en väldigt märklig kärlek. Man vet inte om det är kärlek eller maktbegär. Det är väldigt svårt att förstå. Sådan är ju inte kärleken, det är inte en sådan kärlek man vill ha.- Samtidigt är vi i händerna på något. David och Batseba är i händerna på Gud, eller så utnyttjar David Gud, det vet man inte heller. Men det finns en kontakt här med Jehova, med Gud, som vi inte har i dag.Redan i första scenen får den stormagade David syn på Batseba, en ung gift kvinna. David agerar med en envåldshärskares hela brutalitet. Batseba försöker inte ens säga emot, utan lägger sig, rädd, på hans altare.- Han tar sig stora friheter med allting, på den tiden var männen totalt överlägsna, och kungen var utkorad av Gud. Ingen sade emot honom.David gör Batseba till änka genom att skicka hennes man, krigaren Uria, till fronten. I Torgny Lindgrens roman, som ligger till grund för librettot, sker det genom att David först ser till att Uria blir kastrerad, stympad. Blödande och vrålande av smärta rusar han av egen kraft längst fram i stridslinjen och blir dödad.Det är bara början på brutaliteterna i en opera som handlar om en kvinna som så småningom bakslugt uppmuntrar sin makes barn att våldta varandra. Som iscensätter mordet på sin styvson för att hennes egen förstfödde, Salomo, ska hamna först i tronföljden.Batsebas utveckling kan åtminstone delvis förklaras med den brutalpatriarkala värld hon lever i. Kvinnor är orena per definition, bara Batsebas förmåga att väcka kärlek och föda kungen söner ger henne en position.- Hon blir maktgalen, säger Sven-David Sandström.På senare år har han, vår kanske mest välrenommerade nutida kompositör, nästan uteslutande koncentrerat sig på uppdrag med religiösa eller bibliska motiv.Sedan länge varvar han ett modernistiskt tonspråk med ett nyromantiskt, så även i Batseba. Musiken är i stora stycken böljande, Batsebas stora aria nästan en musikalmelodi, vackert orkestrerad.För det riktigt modernistiska svarar de fyra profetissorna, ett slags narrar, som kommenterar berättelsen genom halsbrytande sångkonst, röstmässiga språng och snabba repetitioner.- De är roligast i hela stycket. De har svåra stycken att sjunga, det väldigt virtuost. De får till och med sjunga lite roliga saker. De skojar med orden, det är musikaliska skämt.

Brutalt maktdrama utan enkla sanningar

Kung David pekar med hela armen och får genast som han vill: den unga Batseba på rygg med särade ben. Om hennes utveckling till mördande maktgalning handlar Sven-David Sandströms nyskrivna opera.