Tråkiga: Huvudakterna. Kändes rätt fattigt.
Vill se nästa Bråvalla: Mer soul! Mer funk! Och det är dags att ha ett alternativ-tält.
Knäppaste, men ändå inte: Kidsen som dansar till ”Huvud, axlar, knän och tår” med Bamse. En stund senare manglar Hoffmaestro på samma scen.
Ihärdiga: Toto-trenden håller i sig. ”Africa” börjar bli ett Bråvalla-anthem.
Bästa 1: Silvana Imam. Så bra.
Bästa 2: Little Jinder. Mer städad i år. Och det är inte bara fel.
Sämsta 1: Killar som inte låter bli andra människor.
Sämsta 2: Bråvalla 2018.
Annorlunda: Stora grävmaskiner parkerade i zig-zagmönster och andra farthinder. En sorglig, men nödvändig åtgärd i terrortider.
Trams: The Killers som inte tillät foto alls, utan bara deras egna bilder.
Mesta bas: Travis Scott. Finns det så många siffror på richterskalan?
Calle Slättengren
Charmigaste festivalbesökare: Pia och Siv Eriksson, 65, från Norrköping som besökt Bråvalla varje år och ville se bland andra Håkan Hellström och Miss Li. Aldrig för sent för festival!
Oväntat bra band: Skindred. Visste inte att jag gillade metal.
Matbesvikelse: Fish n' chips. Sås ingick inte och burken var liten. Torrt utan. Och varför ingen traditionell tidningspapperstrut?
Mysigast: Håkan i solnedgången.
Tystaste artist: Sångrösten var det inget fel på, men Sabina Ddumba mellansnackade knappt vilket nog hade behövts för att värma upp den regnfrusna publiken. Ingen sa "En gång till!" när hon försvann bakom scenen, så hon fick skamset komma tillbaka ändå.
Vackraste låt: "Strövtåg i hembygden" med Mando Diao, baserad på Gustav Frödings dikter. Tillägnades speciellt Norrköpingsborna.
Melinda Reyes Hiltunen
Sämsta/bästa publikgensvar: H.P. Baxxter från Scooter vrålar ut: "All the ladies to the VIP-room!". Publiken faller inte för hans sunkiga floskler. Knäpptyst och ingen ville följa med.
Gladaste spelning: Gogol Bordello öste på med sin "gypsypunk" och den lilla skaran som stod framför Panorama fick snart sällskap av fler eftersom bandet bjöd in till årets mest glädjefulla spelning.
Godaste mat: Äppeljuicen hemma i kylen. Festivalmat har inte samma charm längre.
Ålderstecken: Öronpropparna var med under varje konsert.
Dubbelremix: Alesso spelar Chainsmokers - en kvart senare spelar Chainsmokers Alessos remix av sin egen låt. Dubbelkrångligt - dubbelbra.
Samhällsengagerare: Alexander Hagman från Raised Fist krossar patriarkat, rasism, våldskultur och sexism under sina mellansnack.
Ida Larsson