På söndag fyller Pelle Lindström 64 år, men han har inga planer på att trappa ned. Dagen innan uppträder han på Blankaholms Gästgiveri, därefter följer spelningar i Danmark och fler konserter i Sverige. Med sig har han gitarristen Johan Testad och Anders Olsson på kontrabas. Munspelet är det som gäller för Lindström - och sången, såklart.
Musiken har varit hans levebröd i över 40 år, något som har stuckit i ögonen på vissa, berättar Pelle.
– Man hör mycket avundsjuka, de säger "Du har det bra du, som gör det du tycker om, en annan måste jobba ändå". Men det är väl ingen som har tvingat dem?
Pelle är utbildad typograf, ett yrke som han aldrig praktiserat i och med det fallande behovet när datorerna gjorde sitt intåg på arbetsplatserna.
– Det är inte svårt att livnära sig på musik, menar Pelle.
Munspelet har hängt med sedan fem års ålder, då han fick ett munspel i present av sin farfar. Han har uppträtt på stora scener, som den i Dalhalla, men personligen föredrar han den lilla scenen.
– Det är mysigt i Blankaholm, man har nästan publiken i knät. I Dalhalla till exempel, där finns det en vallgrav framför scenen, man har noll publikkontakt.
Kärnan i bluesmusiken, menar Pelle, är intrigerande demoner.
– Självklart har jag själv det, säger Pelle.
Pelle har även ett förflutet som kommunpolitiker hemma i Leksand och har starka åsikter mot det politiska etablissemanget. Ett engagemang som märks även i hans låttexter.
– Man sticker väl in någonting emellanåt, säger Pelle Lindström lite kryptiskt.