"Herre gud, vad har jag ställt till med?"
Så inleder Inger Nilsson sin föreläsning i Loftahammars bygdegård, men det var inte hennes ord utan Astrids. Inger besökte Astrid Lindgren när hon precis kommit in på scenskolan som 20-åring och hon berättade för barnboksförfattaren att ingen visste vad hon hette, alla kallade henne Pippi. Därav Astrids självkritiska ord. Men Inger försäkrar att Astrid inte kan lastas för något.
Inger Nilsson berättar om hur hennes pappa kom med förslaget att skicka in hennes bild när de sökte efter tre barn som ville spela Pippi, Tommy och Annika.
Hon berättar om första gången hon träffade Astrid Lindgren, hur Astrid böjde sig ner och sa "Kom i min famn, mina käraste små filmbarn". Hon berättar om inspelningarna och om arbetet bakom.
Pippi Långstrump är en svensk-tysk produktion och flera av skådespelarna är tyska. Publiken i bygdegården sätts på prov och de levererar både bovarna - Dunder-Karlsson och Blom - och Prussiluskan.
- Och Prussiluskan, hon var inte bara tysk, hon var ofta full också, säger Inger Nilsson.
Från början var det tänkt att en tysk skulle spela även Pippis pappa, men Olle Hellbom ville ha Beppe Wolgers. Och Inger berättar att den tyska skådespelaren som nobbades som kapten Långstrump senare började spela in porr. Kan det bli mer skilda världar än så?
Alla som lyssnar på Inger Nilsson, som har läst Astrids böcker och sett hennes filmer, jag tror att de får samma känsla som jag får när Inger berättar om Sveriges mest älskade författare: Vilken ynnest att ha fått känna eller åtminstone ha fått vara i närheten av Astrid.
Det rymmer så mycket kärlek i Inger Nilssons ord om Astrid Lindgren, och även om man förstår att det kan vara frustrerande att för alltid bli förknippad med en karaktär från barndomen så förstår man också att Inger inte bara har en kärleksrelation med Astrid, utan även med Pippi.