Allt ljus på Bo Sundström
Nej, det är inte Bo Kasper som kommer. Det är Bo Sundström. Solo. Med egna låtar från plattan Skåne och inte ett dugg av Bo Kaspers orkester.
Ensam i rampljuset. Bo Sundström står ensam på scen utan sin orkester (helt ensam är han inte eftersom David Nyström är med på klaviatur). Det är skönt tycker han att på stående fot kunna tacka ja till ett gig utan att behöva konsultera hela orkestern. Foto: Jessica Gow/Pressens bild
Foto:
- Det känns som att man går i någons fotspår. Jag har aldrig varit i Västervik över huvud taget. Det är så mytomspunnet. För mig är det så mycket Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk - det är otroligt häftigt.
Och det är faktiskt inte omöjligt att han spelar någon av deras låtar när han står på Visfestivalens scen i kväll.
Bo Sundström har i tolv år spelat med Bo Kaspers orkester, men nu är han solo, tar en paus i förhållandet och bestämmer själv.
- För mig kändes det oerhört behövligt att få en paus från killarna i orkestern. Det har varit lite småless, men nu när jag är ute märker jag att jag saknar dem och jag saknar låtarna.
För det är stor skillnad att stå på scen med 60 låtar i ryggen och att göra det med tio låtar.
- Man känner sig lite handikappad.
För Orkesterns låtar har han lovat att inte använda och det står han fast vid. Fördelen med att vara själv är att det blir mer okomplicerat med spelningar.
- Det är oerhört skönt att spela själv. Det går att säga ja på stående fot.
Så du skulle kunna åka i väg någonstans i morgon?
- Absolut! Det är för att det är mycket enklare när inte hela orkestern är med.
De låtar som Bo Sundström gjort för sitt soloprojekt liknar mycket de som han spelat med Bo Kaspers orkester.
Det är samma vemodiga känsla och samma skenbara banalitet: den som slölyssnar får en schysst bakgrund, men den som tränger in i texterna får ofta något att tänka på.
Under våren har en debatt om hans sång Danmark rasat i vårt sydliga grannland. I texten kallar han Danmarks prins Joachim för svin apropå skilsmässan från Alexandra. Och plötsligen vimlar Danmark av rojalister.
Det vackert banala kommer fram i pärlan Har någon sagt att du är underbar.
I gästboken på hans hemsida står: "Du sjunger känsligare än någonsin och kan få banala textrader och budskap smarta och oerhört lyssningsvärda. Har någon sagt att du är underbar Bo? Det är nog tamefan en av de bästa, banala, känsliga låtar jag hört på decennier!"
En del kritik har han fått för att låtarna på nya skivan tar sig själva på alldeles för stort allvar - att det gör att finurligheten försvinner och texterna blir pekoral. Men fansen älskar honom ändå.
- Jag har fått kritik på den här plattan för att det låter likadant. "Varför passar du inte på att göra något annorlunda?" Men när man sätter sig ner så är det det som finns i kroppen som kommer ut. Det är det här jag kan.
Texterna lägger han ner mycket jobb på och det märks.
- För mig är det essensen. Det är mitt bidrag - det är jag ganska bra på. Jag är stolt över att skriva på svenska. Det finns fantastiskt mycket duktiga artister, men det är synd att nästan ingen vågar skriva på svenska. Jag längtar efter att någon skriver på svenska. Det kliver ett steg närmare - jag blir mycket mer berörd.
Och nog berör det när orden träffar någonstans mellan hjärta och hjärna.
Så jobbar vi med nyheter