Allt kan börja nytt!
Jan Nordström Foto: Ia Johannesson
Foto:
Jan Nordström har i flera sammanhang redogjort för sin kamp mot anorexi och allt som han uppfattar som omanligt. Såren blöder, och även om var och en har sina sorger och hemligheter att försöka kamouflera i vardagen, drabbas somliga av oss hårdare.
När jag läser Nordströms nya dikter i samlingen Jag vilar i din hand ser jag bort från dessa aspekter men håller kvar det angelägna nämligen individens sårbarhet. För sårbarhet finns och är inget som skall förnekas.
Jan Nordströms språk är enkelt så att ett barn kan begripa men svårt om läsaren inte lämnat barnets värld. Eftersom mörkret varit djupt blir varje hälsning om ett livstecken värdefullt. I dikterna stavas detta livstecken "hon". Nordström skriver:
så bär du mig igen
och allt det svarta jag har.
Kärleksdikterna, för i ordets djupaste mening är det kärleksdikter poeten skriver, är inte annorlunda dem vi läst sedan antiken. Gränsen mellan de älskande som både skiljer och förenar dem är samma som till exempel Ella Hillbäck beskrivit i kända rader som "Din hud har sagt att jag är till. Jag lever, har en kropp vid min. Ett motstånd mot det tomma."
Nordström återger liknande erfarenheter i hela dikter och i fragment: "vad gömmer du under din hud", och i en tvårading läser vi:
kan vi inte ligga här
bara säga som det är
Kärleken framställs inte som ett lyckorus. Men lyckan finns likväl och kommer till uttryck i en stark vardagskärlek som förenar sinnenas glädje med bärkraften när livet prövas. I de här dikterna finns under ytan av skenbar enkelhet djupa bottnar och innebörder att treva sig fram mot.
Kanske livet kräver något mer än ständiga framgångar och okomplicerade dagar för att få sitt rätta värde, och detta sagt utan att verka alltför cynisk. Nordström skriver, och jag håll det för sant:
inget kan göras om
men allt kan börja nytt.
NY BOK
Jan Nordström <BR><STRONG>Jag vilar i din hand</STRONG> <BR>Eget förlag
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!