Alldeles för lös i konturerna

?Släkten är värst? för fyra år sedan var bitvis riktigt kul, och det var lätt att identifiera sig med Ben Stillers manlige sjuksköterska Greg som tvingades förödmjuka sig allt djupare inför sin granitsvärfar Jack, spelad av Robert De Niro.
Den här gången är det Gregs föräldrar som står i centrum. Två tokflummiga, översexuella inventarier från 60-talet spelade av Dustin Hoffman och Barbara Streisand.
Explosionen som följer när deras mjuka, liberala hem penetreras av den trimmade högerångvälten Jack är rolig. Men inte särskilt länge. Och mest på pappret.
Dustin Hoffman och Robert De Niro hade varit en drömduo. Men för ganska länge sedan. Och med ett annat manus.

Trots ett par sköna episoder är ?Familjen är värre? alldeles för lös i konturerna, i avsaknad av den första filmens bubblande anarki och alldeles, alldeles för lång. När Owen Wilson dyker upp i slutet börjar man genast tänka på att man vill se honom i en huvudroll, gärna komisk och gärna snart, och vips! så har man redan glömt den här filmen redan innan eftertexterna börjat rulla.