Algerna blommar vid varmt och vindstilla
Östkusten och Västervik har under de senaste åren drabbats av stora algblomningar där de giftiga blågröna algerna har brett ut sig.
Rabarbersoppa. De blågröna algerna är egentligen en sorts bakterie. De har gynnats av de senaste årens värme och av övergödningen av Östersjön. I juli eller augusti har många stränder de senaste åren sett ut så här när algerna blommat som värst, stora sjok av en gulbrun illaluktande massa som liknar rabarbersoppa. Foto: Mattias Ahlm
Foto:
Planerna var att utöka projektet även till länets andra kustkommuner, men efter att flera dragit sig ur har nu även Västervik gett upp de planerna. Däremot kommer kommunen kunna erbjuda lokal alginformation på sin hemsida med hjälp av rapporter från ombud från sex olika badplatser från norr tillsöder i kommunen.
? De kommer, precis som förra året, att rapportera in till Turistbyrån, som lägger ut informationen på vår hemsida. Turistbyrån rapporterar även in till radion, så att informationen kommer ut även den vägen, säger Conny Jansson kommunchef i Västervik.
Just nu utvärderas resultatet av proverna från Fröken Alg av två projektstudenter på högskolan. De gör en sammanställning av resultaten från 2006 för att se hur näringstillförseln och algförekomsten förändrats under året.
? Hur mycket algerna växer beror ju på hur mycket näring det finns i vattnet, vilken tillgång de har till kväve och fosfor, säger Christina Esplund, biolog på Högskolan i Kalmar.
Att försöka förutsäga någonting om sommaren tycker hon är svårt. Eftersom forskningen på näringsämnen i vattnet är inne på sitt första år är det svårt att se några mönster.
? Men Östersjön är väldigt näringsrik på grund av övergödningen som pågår, det är utsläpp från biltrafik och jordbruksmark. Blir det sammanhängande perioder av värme och någorlunda vindstilla så är det risk för att algerna växer till sig och blommar på samma sätt som de har gjort under de senaste åren, säger Christina Esplund.
<b>Blågröna alger är bakterier</b>
Egentligen är blågröna alger en sorts bakterier, cyanobakterier, men de räknas ofta till växtalgerna eftersom de har förmågan att bilda eget klorofyll för att leva. Den arten som ställer till mest problem är Nodularia spumigena, som oftast kallas för katthårsalg.
Det är den typen av cyanobakterie som blommar när sommaren börjar bli riktigt varm och som kan bilda stora ansamlingar på ytan som driver in till stränderna.
Den kallas för katthårsalg eftersom cellerna samlar ihop sig i klumpar och bildar långa filament som liknar katthår.
? När det blir riktigt många kan det se ut som rabarbersoppa eller som sågspån i vattnet, och när de bryts ned och börjar ruttna bildas det en jäsande gulaktig massa som luktar väldigt illa, säger Christina Esplund, biolog på Högskolan i Kalmar.
Cyanobakterier behöver, precis som andra alger, kväve och fosfor. Skillnaden är att cyanobakterierna även kan ta upp kväve från luften. Det räcker alltså med att det finns gott om fosfor i vattnet för att de ska kunna växa till sig.
Algblomningar är en naturlig del av sjöarna och havens ekosystem och de är mat för djurplankton, som i sin tur äts av större djur. Blomningarna som eventuellt kan vara farliga är vanligast i juli och augusti, men kan förekomma lokalt ända in i september.
Katthårsalgen är den enda som har visat sig vara giftig i Östersjön. Därför bör man vara försiktig när man badar i vatten där algen blommar. Särskilt utsatta är barn, som lätt får kallsupar, och djur, som kanske får i sig algerna genom att slicka pälsen eller dricka av vattnet. Alggiftet försvinner inte heller om man kokar vattnet.
Får man hud-eller ögonbesvär eller drabbas av illamående och kräkningar efter att ha badat bör man kontakta läkare. Samma sak gäller om man har husdjur som kan ha blivit algförgiftade, då gäller det att kontakta veterinär så snart som möjligt.
Så jobbar vi med nyheter