LCHF, 5:2, 16:8, ja det finns mängder av fler dieter som är populära just nu. Jag kan säkert inte namnen på hälften. Vill inte kunna det.
Det är trendigt, det är coolt, det är hetsigt – det verkar inte finnas någon hejd på allt snack om matvanor.
Visst, kör på ni som vill och trivs. Det stör inte mig. Och givetvis är dessa dieter bättre än två pizzor och en halvliters Pepsi om dagen.
Men för egen del: att gå på någon av de dieterna man ständigt får läsa om skulle aldrig falla mig in.
För att ta LCHF som ett exempel. Jag skulle aldrig någonsin klara mig utan pasta och potatis. Det är grunder för mig i maten. Har varit så hela uppväxten.
Jag menar, en köttbit med sallad – men utan potatis.
Eller köttfärssås utan spaghetti.
Seriöst: något saknas.
För att ta 5:2 som ett annat exempel. Då äter du som vanligt i fem dagar. Men under de övriga två dagarna får du som man bara äta 600 kalorier, eller 500 om du är kvinna.
Jag är allt annat än någon expert när det gäller kalorier. Hur många kalorier innehåller två tekakor? En halv vattenmelon? Ett Tom & Jerry-kex?
Ingen aning.
Just en sån grej är en faktor som avskräcker mig från det där. Bara tanken på att man måste hålla på att räkna hur många kalorier det är i allt man äter, usch vad jobbigt.
Och vem orkar hålla på och räkna hela livet? Ett fåtal tror jag. Och vad händer när man slutar med dieten? Risken borde vara stor att kroppen reagerar och att man går upp i vikt.
Jag själv är – som ni kanske förstår – inget hälsofreak. Därmed inte sagt att jag skiter i det, långt därifrån. Jag vill hålla mig i så gott skick som jag bara kan, och har motivation till. Det råder väl inga tvivel om att det är bra, inte minst långsiktigt.
Motivationen jag har innebär fyra träningspass i veckan. Tre gånger på gymmet där det blir styrketräning och runt 20 minuter på cross-trainern. Samt en pingisträning i veckan.
Förutom det så avstår jag från socker måndag till fredag (ibland fuskar jag lite grann på fredagar). Jag är medveten om att det finns en viss mängd av socker i exempelvis bröd. Men det jag skippar är de "tydliga sockerbovarna": läsk, chokladkakor, glass och godis.
Som ni ser: det är inga stora saker jag sysslar med. Det kan vem som helst klara.
Vad har det då gett mig?
Jo, att jag känner mig i god form och mår bra. Plus att jag har gått ner i vikt – inte mycket, men ändå – de senaste veckorna.
Detta trots att jag konsumerar ganska mycket kolhydrater varje vecka. Och att jag äter ostbågar och dricker Coca-Cola på lördagarna. Och fyller på med en pizza eller annan snabbmat så gott som varje söndag.
Jag är övertygad om att man måste ge sig själv tillåtelse att äta de onyttiga sakerna, bara det inte blir för ofta.
Och det viktigaste av allt: håll igång kroppen någorlunda.
Då behöver du inte underkasta dig någon av dessa mödosamma dieter.