Om barnlitteraturen i detta politiskt händelserika och vänsterdominerade decennium berättade kulturarbetaren Kalle Lind från Malmö vid Astrid Lindgren-konferensen i Vimmerby som avslutades i går, under temat barnböcker och politik med underrubrik: "Till en del kommer jultomten och till en del bara fattigvården", ett citat från Madicken.
Kalle Lind var själv barn under den här tiden och har skrivit en uppmärksammad bok "Progressiva barnböcker, därför blev vi som vi blev". Där tar han upp exempel på den tidens barnlitteratur, som han så här många år efteråt ser på med både humor och förskräckelse.
- Det finns mycket roligt att skratta åt, och jag är faktiskt tacksam för att jag fick vara med, det var en fantastisk tid, men min invändning i dag är hur budskapen förmedlas. Det är alldeles för tråkigt.
Kalle Lind visade några exempel på hur barnböckerna kunde te sig i början av 70-talet. Till exempel "Handbok i barnindoktrinering" av Frances Vestin.
- Den skulle dana en ny generation och det finns hela tiden en tilltro i barnen. En klassiker i genren.
Och så läser han några uppmaningar i boken. " Inge aldrig barnen respekt för lag och ordning" eller " Demonstrationer bör genomföras då barn inte sover middag".
Andra socialistiska böcker han skriver om är "Kamrat Jesus", en revolutionsledare ungefär som Che Guevara.
- Så har vi de deppiga böckerna om Ola och Petra som berättar om hur farfar dog, hur föräldrarna skildes och hur det är att hamna på sjukhus, inte särskilt roligt.
Lotta I Hallonby är ett annat exempel där barnen bildar en aktionsgrupp för att demonstrera mot kommunalrådet.
- Böcker som med tiden har blivit riktigt humoristiska, menar Kalle Lind.
Hans skräckexempel är en extrem bok som i bilder berättar hur författaren upplevde fascistjuntan i Grekland med bilder på eltortyr och skenavrättningar.
- En bok som aldrig skulle ha kunnat ges ut i dag.
Doktor Gormanders bok "När barnen tog makten" ser han som en, i alla fall i dag, roligt bok. Den handlar om dagisbarnen som gör revolution och skjuter med vattenpistol på dagisfröknarna. Det var en tid då man kunde se Mao-citat och bilder på Marx i böckerna.
Publiken skrattar högt när han visar en bild på en tidningsintervju med kronprinsen som förklarade att "Mao är min idol".
- Sådan var tiden.
Samtidigt hyllar han del barnlitteratur och även musik som producerades under 70-talet.
- Nationalteatern med Kåldolmar och kalsipper är en klassiker. Det inger respekt att man valde att göra en dubbel-LP för barn när publiken hade väntat sig något annat efter succén med Livet är en fest.
Som avslutning visar han några exempel på floran av sexualupplysningsböcker för barn med genomskärningsbilder som tydligt visar "hur jag blev till". Också det under muntra miner hos publiken.