Vi har gått in i december och vän av tradition vet om att vi firar treländighet före jul vilket gör att skinkorna ska läggas i blöt (dock oklart vems skinkor) samt att du ska gå fyra varv baklänges runt huset medan du ber fyra böner för husgudarna.
Jultraditioner har aldrig varit min starka sida och det ska erkännas att ovanstående var helt osant men i skrivande stund behövs nog alla världens böner då den så förhatliga pandemin ånyo sprintar runt jordklotet och hotar göra en repris på förra årets jul med distansfirande, munskydd och ensamhet. När dessutom decembervädret lägrar sig medelst snöblandat regn och rentav välkomnar trevliga inomhusaktiviteter vad kan då inte vara bättre än att praktisera lite sund eskapism framför sin tv? Här kommer således tvenne för tidiga julklappar från mig!
På Netflix hittar vi Mumien (1999) i regi av Stephen Sommers som är ett klassiskt spännande matinéäventyr med hjärtat på rätta stället och en stor portion humor. Den förrädiske (och något kärlekskranke) egyptiske översteprästen Imhotep (Arnold Vasloo) blir rituellt levande begravd och dömd att torteras i en evighet. Nära tretusen år senare tror sig äventyraren Rick O'Connor (Brendan Fraser) hittat hans grav och blir därmed lejd av en brittisk egypolog Evelyn (Rachel Weisz) samt hennes bror, Jonathan (John Hannah) för att hitta mumien (och rikedomarna som sägs höra till).
Resan tar dem till den mytomspunna staden Hamunaptra där de mycket riktigt hittar graven samt Imhotep i egen hög person och han är definitivt inte glad! Den hämndlystne översteprästen släpper loss allsköns domedagsläskigheter och har dessutom utsett Evelyn till sin tilltänkta då hon påminner allt för mycket om hans älskarinna, prinsessan Anck-Su-Namun. Har verkligen vår trio det som behövs för att stoppa den återuppståndne mumiens ondsinta planer?
Disney-koncernen är inte synonymt med skräck och sci-fi men trots det hittar vi samtliga Alien-filmer på Disney Plus. Som stort fan av i stort sett hela filmserien rekommenderar jag i första hand den första filmen, Alien (1979).
I en avlägsen framtid följer vi Ellen Ripley (Sigourney Weaver), löjtnant på fraktskeppet Nostromo och hennes besättning då en nödsignal får dem att landa på en ogästvänlig planet, LV-426. Tämligen snart upptäcker man ursprunget till nödsignalen, en gigantisk farkost som givetvis fångar deras intresse och på order av deras arbetsgivare, det anonyma och mystiska ”the Company” undersöker man vidare. Detta ska visa sig vara ett riktigt felsteg då en parasitliknande utomjordisk varelse, på ett högst innovativt sätt, lyckas lifta med tillbaka till Nostromo och börjar sprida skräck och paranoia bland besättningen. Vad är det egentligen som växer och frodas i tunnlarna ovanför deras huvuden?
Filmen är ett cineastiskt mästerverk med en oerhört suggestiv stämning, fantastiskt foto och ett vidunderligt soundtrack. Resten av skådespelarna (bland andra Tom Skerrit, John Hurt, Veronica Cartwright och Yaphet Kotto) gör insatser utöver det vanliga och regissören Ridley Scott skapade utan att tveka en film som stod i kontrast mot samtida sci-fi som exempelvis Star Wars.
”Alien” satte även Sigourney Weavers banbrytande rollprestation på kartan som en stark kvinnlig hjälte och skådespelarinsatsen tas fortfarande upp i diskussioner när det kommer till kvinnliga förebilder inom film.