Hon gick från folkmusik till ”turbo-folk”, en genre som uppstod i Serbien under 1980-talet. Det är en fusion av elektronisk dansmusik, elgitarrer, serbisk folkmusik och orientaliska influenser. Kritikerna anser att ”turbo-folk” är ytlig och vulgär. Men Ceca är en artist med stark lyskraft och musiken oftast en inbjudande mosaik av musikstilar – även om den skulle vara kitsch. Mina favoritalbum är ”Gore od ljubavi” och ”Idealno losa”. Där faller alla bitarna på rätt plats. Totalt har hon gett ut 17 album som har sålts i miljontals exemplar.
Det är dock inte helt oproblematiskt att hylla Ceca. Hon har varit gift med Zeljko Raznatovic, mera känd som Arkan. Han startade tidigt en karriär som notorisk brottsling runt om i Europa. Arkan genomförde bland annat två väpnade rån i Sverige. Under Bosnienkriget var han befälhavare för den ökända serbiska paramilitära gruppen ”Arkans Tigrar” och anklagades som ansvarig för fasansfulla krigsbrott i Vukovar och Bijeljina. Innan Arkan ställdes inför rätta i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag, ”avrättades” han år 2000 i lobbyn på ett lyxhotell i Belgrad. 38 skott avlossades. Han dog i Cecas armar på väg till sjukhuset.
Under fem år var de Serbiens mest omtalade par, hon en uppburen popartist och han en nationalistisk frihetshjälte. Ceca har beskrivit Arkan som en gentleman. ”I’ll never love anyone like I loved him” sa hon i en intervju i ”The Guardian”.
I samma artikel berättas om när Ceca medverkade i en pratshow på TV och en tittare ringde till studion för att berömma hennes guldhalsband med diamanter. När tittaren avslöjade smyckets gravering, ställdes givetvis frågan hur hon kunde veta det? ”Eftersom Arkan stal det från mig i Bijeljina” blev svaret.
Ceka förnekar att hon hade någon insyn i sin makes mörka sidor. Påståendet känns märkligt. Det är svårt att få en klar bild av vem Ceca verkligen är. Hon är motsägelsefull. År 2003 satt hon häktad i fyra månader, misstänkt för olaga vapeninnehav och medhjälp till mordet på premiärministern Zoran Dindic.
Ceca ser sig själv som ett oskyldigt offer för omständigheterna, en kristen tvåbarnsmor som kämpar mot orättvisor och är engagerad i sociala frågor. Inför hennes konsert i Malmö 2007 publicerades ett foto från Vukovar där hon bär ”tigrarnas” uniform och håller i ett automatvapen. (Bosnien-Hercegovinska riksförbundet försökte stoppa spelningen.)
Texterna är däremot inte uttalat politiska, även om flera av låtarna handlar om hennes eviga kärlek till Arkan. Ceka har sagt att ”I’don’t sing songs about nationalism. I only sing about love”. För mig har hennes musik fortfarande ett förbjudet förföriskt skimmer. Trots alla obehagliga frågetecken.