Som alla vet är det märkliga tider. Det är inte mycket som är roligt just nu så det gäller att försöka glädjas åt det lilla i tillvaron. Jag har ägnat mig åt att försöka hitta små glädjeämnen som håller modet uppe och en bra sak är att tänka på alla andra krämpor och tillkortakommanden som får tankarna att uppehålla sig vid nåt annat än det där viruset.
Jag har till exempel som vanligt så här års en släng av pollenallergi. Det innebär att jag vid olika tillfällen drabbas av häftiga attacknysningar och på grund av det där viruset också en hel del nys-skam. Då känns det rätt skönt att veta att jag än så länge är helt symptomfri och kan glädja både mig själv och min omgivning med ett lugnande besked. ”Det är bara lite allergi, ingen fara”. Lättnaden blir både glädjande och påtaglig.
Jag har till slut insett att jag behöver läsglasögon. Skumögdheten blev till slut så påtaglig att jag tog beslutet att sluta kämpa emot och inhandlade ett par, som jag trodde, rätt schyssta glajjor för några tior på Biltema. Tyvärr har jag också lite defekt färgseende så det jag trodde var ett par stilfulla svarta kulturmansglasögon visade sig i normalt ljus vara blå och röda bågar. Jag ser snarare ut som Dame Edna än en distingerad gentleman men det gläder i alla fall mina närmaste.
Så här års borde fotbollen vara i full gång. Jag saknar den allsvenska säsongen så det gör ont men har å andra sidan sluppit den ångest jag kände var på väg i år. Lyfter jag blicken mot England är det faktiskt ännu bättre för Leeds är på väg tillbaka in i finrummet och så länge de inte spelar fler matcher ligger de etta och går upp i Premier League. Det brukar annars vara regel att laget kollapsar när det närmar sig avgörande. Se där två saker att glädja sig över på sportfronten.
Jag kan också vara lite nöjd med att jag inte köpt någon biljett till en enda festival eller stor konsert i sommar. Så de pengarna har jag sparat. Jag brukar till exempel lägga några dagar och en ansenlig summa tusenlappar varje sommar på Rebellion-festivalen i Blackpool. Större delen av min bekantskapskrets ska dit i vanlig ordning. Själv velade jag in i det sista och tänkte att jag fixar det senare om jag får feeling. Sen dök där det där viruset upp och nu ska det nog till ett smärre mirakel om festivalen blir av. Jag behöver inte ha beslutsångest och andra får tjafsa med diverse flygbolag om att få tillbaka biljettpengarna.