Med ”bob” menade vi på femtitalet en rattkälke med styrbara medar och en längsgående latta på var sida att sätta upp fötterna på. De fanns i en- och tvåmansutförande. Det var förstås en dröm att få en tvåmansbob. Det var inte många som hade en sådan.
Vår mor brukade hon berätta att hon inte hade någon riktig kälke som barn. Men hon hade fått en gammal drög av sin far. Jag hade en rätt dimmig uppfattning om vad en drög är, men med tiden fick jag uppfattningen att det var en enkel liten släde med ett plant flak och trämedar, troligen oskodda. Längst bak fanns det två lodräta stänger som man kunde hålla i när man sköt på. Jag fick också för mig att det egentligen inte var en barnleksak, utan något som användes ”på allvar” för att transportera saker.
Nu kan jag konstatera att jag inte var särskilt fel ute. Det är helt klart att drögen var ett seriöst transportredskap. En drög verkar också ha kunnat se ut precis som jag tänkt mig. Svenska Akademiens Ordbok ger i korthet betydelsen ’en grov arbetssläde med långa medar och slät brädbotten; släpa”. Rietz dialektlexikon nämner bl.a. betydelsen ’handsläde’. Tittar man mer i olika dialektkällor eller googlar ordet, så förstår man att det gemensamma för drögar är att det handlar om enkla slädar. Storleken och utförandet i övrigt kan variera mycket. Här nämns timmerdrögar och stendrögar, liksom stutar tämjda för att dra drögar. Wikipedia har som illustration en rysk målning med en hästdragen drög som transporterar bort en historiskt välkänd adelsdam. Att åka drög är förnedrande för henne.
Liksom för adelsdamen i målningen, väckte ”drög” inga positiva känslor hos min mor: ”Ja hade ingen redi kälke, bare e gammel drög”. En drög var långsam och tung, inte alls den snabba kälke som ett barn drömde om. Föreställningen om drögen som klumpig och tungarbetad verkar rätt allmän. Man kan t.ex. hitta exempel på att gamla bilar liknas vid drögar. ”Drög” har också använts som skällsord om kvinnor, även i Tjust. Betydelser som ’lat kvinna’, ’liderlig kvinna’ och ’långsam käring eller trög flicka’ finns angivna.
Det verkar nästan för bra för att vara sant att ”drög” rimmar på ”trög”. Men det mesta som verkar för bra för att vara sant är inte heller sant. Och det finns inte heller någon sanning i att ”drög och ”trög” skulle ha gemensamt ursprung. ”Drög” kommer av ”dra”, eller ”draga” som den längre formen av ordet är. En drög är alltså helt enkelt något som man drar.