Det hÀnder att européer skrattar gott nÀr mÀnniskor frÄn andra delar av vÀrlden blandar ihop Sverige med Schweiz. Det Àr orÀttvist, för de bÄda lÀnderna Àr i mÄngt och mycket utbytbara. De största skillnaderna Àr att Schweiz krÀver Är av trÀning för att stava och uttala korrekt och att allt Àr helt vansinnigt dyrt dÀr.
Och sÄ att de Àter katter till jul förstÄs.
Jag brukar pÄminna mina barn om det nÀr de pratar dumheter om att vi borde resa till deras morfar som lever i det svindyra alplandet. Ibland vill de till och med att vi sjÀlva ska bosÀtta oss dÀr. Men kattargumentet vÀger tungt. De Àr inte redo att Àta kisse till julbordet.
Nu skulle de för all del inte behöva det. NĂ€r man tar upp frĂ„gan om kattĂ€tande i schweiziskt sĂ€llskap sprider sig en obekvĂ€m tystnad i rummet. Att det faktiskt har Ă€tits en eller annan katt i landet gĂ„r de med pĂ„. Men ingen har nĂ„gonsin Ă€tit en sjĂ€lv â eller ens trĂ€ffat nĂ„gon som har gjort det.
Det Àr sÄklart inte helt orimligt. HÀr i Sverige Àr vi alla medvetna om att det vid nÄgot julbord nÄgonstans kommer att Àtas Äl. Men utöver unikum som Edward Blom och nÄgon enstaka statssekreterare sÄ Àr det bara vattenkraftverk som fortfarande Àter Äl i dag.
SÀkert Àr situationen liknande med kattÀtarna. "Det Àr bara ute pÄ landsbygden", mumlas det pÄ schweizertyska. "Om ens det!"
Men vi pratar om ett land som inte Ă€r mycket större Ă€n JĂ€mtland till ytan. Hur mycket landsbygd finns det egentligen att tala om? Ăr det verkligen möjligt att ingen av de urbana schweizare som rör sig i svĂ€rfars kretsar har en endaste liten kissemiss pĂ„ julbordet? Jag Ă€r skeptisk.
Min kampanj handlar huvudsakligen om att avskrĂ€cka familjen frĂ„n alla tankar pĂ„ att ta sitt pick och pack till ett land dĂ€r en tvĂ„a med kokvrĂ„ har en mĂ„nadshyra pĂ„ 40 000 kronor och dĂ€r det Ă€r mycket svĂ„rt för en svensksprĂ„kig journalist att försörja sig. Ingen större skada skedd om slĂ€kten i ZĂŒrich fĂ„r bĂ€ra katthuvudet, har jag tĂ€nkt.
Men jag har underskattat vreden som tanken pÄ en tillagad katt kan vÀcka hos mÀnniskor som annars inte har nÄgra större skrupler om vilka djur de stoppar i sig.
I Ohio-staden Springfield har skolor fÄtt stÀnga efter bombhot sedan ett Facebook-inlÀgg fÄtt spridning. Det skrevs av kvinna som hört av en granne, via en vÀns bekant som i sin tur hade en kÀlla som pÄstod att nÄgon hade fÄtt sin katt uppÀten av en migrant frÄn Haiti.
NÄgon grund för pÄstÄendet fanns inte, enligt Springfields polis och stadsledning, men det hindrade inte kattÀtarinlÀgget frÄn att ta sig hela vÀgen till förra veckans debatt mellan USA:s presidentkandidater. Donald Trump har nu lovat att han, om han blir president, ska genomföra stora deportationer av alla som via ryktesvÀgen eventuellt har Àtit katt.
SÄdan hatisk uppstÄndelse önskar jag sÄklart inte svÀrfar och hans omgivning. Inte ens om de har Àtit katt, Äl, hamster eller gris nÄngÄng.
Jag fÄr hitta nÄgot annat sÀtt att slippa brÀnna mina besparingar pÄ en schweizisk varmkorv. Jag har övervÀgt att flygskamma de smÄ till att hÄlla sig i landet.
Men efter utspelet frÄn regeringen och SD om slopad flygskatt för att frÀmja flygtrafiken kÀnns det rent Sverigefientligt att Àgna sig Ät sÄdan propaganda. Om jag inte vaktar min tunga kanske Àven jag deporteras och dÄ rÄder det ingen tvekan om vart vi kommer att behöva ta vÀgen.
Scheisse.