Serietecknaren Mats Jonsson dissar Stockholm.
Baktala Stockholm? Nänä, det gör man inte ostraffat. Skribenter och krönikörer med privilegierad tillgång till spaltutrymme ryckte indignerat ut till huvudstadens försvar, medan några även höll med Mats. Men nu är hans flytt kanske inte bara en udda motvikt till den naturkraft de flesta tycks tro är orubblig och evig, alltså den som driver landsbygdens människor till landets tätorter i en aldrig sinande ström, för statistiken visar att flyttlass i ökande grad nu även går från Stockholm.
Storstad kontra det mindre samhället - finns det spänningsfältet skildrat i musik? You bet! Countrymusiken är en genre med rik tradition av låtar fyllda av längtan till barndomens trakter. ”Green, green grass of home”, som Tom Jones gjorde till en världshit, kan stå som typexempel. Huvudpersonen beskriver hur han efter många år kommer tillbaka till sin gamla hemstad där människor ler vänligt och där till och med ungdomskärleken Mary med sitt ”gyllene hår och körsbärsröda läppar” är sej lik. Kan det stämma? Nej, i tredje versen får vi veta att det är en nostalgisk dröm när den här killen vaknar upp i sin fängelsecell den morgon hans dödsstraff ska verkställas.
Tom jones sjöng om sitt älskade Wales i hiten "Green, green grass of home" 1966.
I låtlistan hör du exempel på småstadsskildringar. John Mellencamp levererar en huvudsakligen oförblommerad, bredbent hyllning medan Kacey Musgraves ger en mer nyanserad bild när hon hör vännerna ständigt predika ”har du inte fått två ungar när du fyllt 21 kommer du antagligen dö ensam”. Dean Brody har en mer ambivalent inställning till platsen där alla kan ditt förnamn, men också har stenkoll på vad du gjorde igår kväll. Alltså, den omskrivna sociala kontrollen på en mindre ort - just den där som tidigare gjorde att människor flyttade till storsta’n för att känna sej fria. Lockar det motsatta nu?
John Mellencamp.
Kacey Musgraves
Att längtan hem - antingen till den nuvarande boplatsen eller uppväxtens - är så rikligt skildrad i musik förklaras gärna med att artister skriver låtar på turné när hotelldöden slår till med riklig ställtid att slå ihjäl. Sångerskan Dua Lipa i låtlistan tar hjälp av Coldplays Chris Martin för att formulera sin hemlängtan, medan Kane Brown i en låt med samma titel vittnar om den tomhet han kan känna även när han står på scenen. En tomhet som inte motas bort av en entusiastisk publik som ropar hans namn.
Kane Brown.
Plura.
Ulf Lundell sjöng om Promenaden 1975.
Liten eller stor stad, bara det faktum att en ort nämns vid namn i en låttext skapar intresse. En och annan turist lär dra runt i Göteborg för att kolla in platserna Håkan Hellström sjunger om eller stannar till i Norrköping i hopp om att se Plura på 3:ans spårvagn eller gå på Promenaden som Ulf Lundell. Och när Lars Winnerbäck skaldar om Tekniska verken och Markus Krunegård snubblar runt i spårvagnsspår och hyllar IFK, ja då är det inte bara turistbyråerna i våra östgötska metropoler som gör vågen.
Markus Krunegård.
Lars Winnerbäck.
Lyssna på Spotify, sök på: Kaj Kindvalls låtlista
1. Tom Jones, Green, green grass of home 2. John Mellencamp, Small town 3. Kacey Musgraves, Merry go ’round 4. Dean Brody, People know you by your first name 5. Dua Lipa, Homesick 6. Kane Brown, Homesick 7. Lars Winnerbäck, Vem som helst blues 8. Lars Winnerbäck, En tätort på en slätt 9. Markus Krunegård, Hela livet var ett disco 10. Markus Krunegård, Ett liv, ett lag
Kaj Kindvall