I ordet ”härkes” betydelse ligger det att det handlar om många personer som grupp och att man inte är nöjd med hurdana de är. En bra översättning är nog ’pack’. Men ordet kan också användas skämtsamt. Man kan säga ”De kom ett helt härke å hälste på oss” och mena goda vänner och släktingar. I stället för ”härke” kunde man också höra ”hie”. ”Härke” tycks inte särskilt vanligt på andra håll. Jag har hittat en enda uppgift, från Blekinge, om ”härke” i betydelsen ’pack’. Men ”hie” i pack-betydelsen finns det uppgifter om från Östergötland och Kalmar län. ”Hie” verkar vara en uttalsvariant av ”hyde” med samma betydelse som ”hie”. ”Hyde” är mer spritt.
Man kan lugnt säga att de två orden har en negativ klang. I Tjust kan ”härke” och ”hie” också betyda ’snår’. Ett snår består ju av en mängd växter samlade på ett ställe, och det kan vara både otillgängligt och otrevligt och dessutom improduktivt ut lantbrukets synvinkel. Det är inte svårt att tänka sig användningen om människor kan ha uppstått ur snårbetydelsen. Till saken hör kanske också att ”hie” även kan ha en annan betydelse. I Skåne och södra Småland kan ”hie” och ”hieri” betyda ’bedrägeri’.
Några andra ord som kan användas om en hop människor är ”drås” och ”drös”. De kan också användas om anhopningar av annat än människor. Dessa ord är nog från början två uttalsvarianter av samma ord. Jag minns ”drös” som det vanliga ordet: ”De sto e hel drös me unge å glodde”. Betydelsen är i stort sett neutral till skillnad från ”härke” och ”hie”. De här orden kommer från verben ”drösa” och ”dråsa”. Båda verben har grundbetydelsen ’falla’ och verkar till en början haft med jordbruk att göra. I förklaringar av orden är det ofta säd som ”dråsar” eller ”drösar”. ”Drös-sä” är enligt Bruce säd som ligger kvar på åkern. Båda verben kan också betyda ’vimla’. Under Visfestivalen kan man säga att ”de dröser me/å folk på stan”. Det är också vanligt på många håll att ”drås(e)” och ”drös(e)” betecknar en saktfärdiga eller lat person. Själv har jag inte stött på den betydelsen.
Med tanke på att även ”drås” och ”drös” har anknytning till negativa betydelser, kan det då vara så illa att västerviksbor gillar att tala illa om grupper av andra människor? Nej, så är det förstås inte. ”Hop”, ”grupp”, ”gäng” och andra standardspråkliga ord finns förstås. Och så finns det ett neutralt ord, ”kul”, som min mor använde ofta. För det mesta handlade det om barn och ungdomar. På våren, när det blev ljusare och varmare, samlades stora grupper av barn ute. Då kunde man säga att ”De va ett helt kul me unge som hölls å lekte på gata”. Men ordet verkar ovanligt. Det kan kanske ha att göra med substantivet ”kull”: ”en kull pladdrande småttingar” skrev Hjalmar Bergman om.
utforskar dialektala mysterier med jämna mellanrum på VT:s kultursidor.