Då menar jag förstås inte när ordet har den vanliga betydelsen ’röva, stjäla’. I Tjust finns nämligen också en annan, ovanlig användning av ordet. Här kan ”plundre” också betyda ’pilla, syssla med något smått och tidskrävande’. Betydelsen ’pilla’ hos ”plundre” har jag inte lyckats hitta vare sig i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), Väst- och sydsvensk dialektdatabas eller Rietz dialektlexikon. Och när radioprogrammet Språket tog upp saken, rapporterades ’röva’-betydelsen hos ”plundra” bara från Tjust.
Lustigt nog finns det ett verb till, som också betyder ’pilla’ och inte verkar vara spritt utanför Tjust. Man kan säga ”Ja har sitte å plunnre me å försöke lage klocka, men de e visst lögn å får orning på na”, men man kan också byta ut ”plunnre” mot ”fnule”. Man kan nog hitta en liten nyansskillnad mellan orden, där ”fnule” riktar in sig mer mot hur smått och pilligt jobbet är. ”Plundre” fokuserar mer på att det är tidskrävande. Adjektivet ”fnuli” finns med samma betydelse som ”pillig”. Däremot har jag aldrig stött på ”plundri”.
Ord som börjar på ”fn” har en förminskande eller förringande betydelse. Det är då inte förvånande att ”fnule”, liksom ”fniske” och ”fnaske”, betyder ’syssla med något smått’. Gunvald Bruce har funnit ”fnaske” betydelsen ’arbeta sakta eller med småsaker’ från Södra Tjust och Ukna. Betydelsen är belagd även från andra delar av Småland och Hälsingland. SAOB ger ett exempel på betydelsen ’fingra (på)’: ”Citterspelaren Sellner fnaskade på /…/ cittrans strängar”. Även andra betydelser av ”fnaska” har den här förringande anstrykningen. Bruce ger exemplet ”Han ä gammel, men han fnasker på”, där ”fnaske” betyder ’gå’.
”Fniske” kan betyda ’snygga upp, småstäda, plocka undan’: ”Vi får fniske opp lite innan främmandet kommer”. Ordet är rätt spritt. Betydelsen ’plocka bär när det är ont om dem och knappt värt mödan’ finns i Tjust men verkar ovanligare. Båda de här betydelserna innefattar att man gör det så smått och inte riktigt som det egentligen ska göras. Men ”fniske” kan man knappast byta ut mot ”plundre”.
Till sist har vi två ord på ”p” med liknande betydelse. ”Plure” verkar mer eller mindre vara en variant av ”plunnre”. Enligt Bruce finns båda dessa ord med samma betydelse i Spånga och Hallingeberg. Jag känner inte till ”plure” från Västervik och hittar inga tecken på att betydelsen finns någon annanstans. Det vanliga är istället att ”plura” är en variant av ”plira”. ”Pule” i betydelsen ’pilla’ är däremot spritt i Sverige. Jag minns inte ordet som särskilt vanligt i Västervik. Bruce har dock hittat det på flera håll i Tjust med betydelsen ’arbeta med något tidskrävande’.
botaniserar återkommande i dialekternas mysterium här i spalterna.