I min barndom kunde man ofta få höra ”Bär da’nte åt!” om man bar sig illa åt eller sjåpade sig. ”Bära sig åt” är en vanlig fras som betyder ’bete sig, uppföra sig, gå tillväga, göra’, till exempel: ”Hur bär man sig åt för att byta cykelkedja”. När ett ”inte” finns med, så är meningen att man inte ska göra på ett visst sätt, till exempel ”bär dig inte åt så där”. Oftast följs ”bär dig inte åt” av ”som en idiot” eller liknande. Naturligtvis innebär sådana yttranden att man klagar på någon. Men även utan ”som en idiot” innebär ”Bär da’nte åt!” klander. I det här fallet är ”bära sig åt” alltså inte neutralt beskrivande, utan negativt laddat. Att bära sig åt är inte bra. Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) beskriver betydelsen av ett ensamt ”bära sig åt” som ’bära sig dumt åt’. Men ”Bär da’nte åt!’ betyder ofta lite mer än bara att bära sig dumt åt, även ’larva dig inte, sjåpa dig inte, uppför dig nu, gör dig inte till’.
”Bär da’nte åt” dök upp tre gånger när jag googlade det. Ursprunget är i alla tre fallen en lista över ord och uttryck som uppges vara typiska för Västervik. Om man istället googlar den riksspråkliga varianten ”bär dig inte åt”, så får man inte heller så många träffar, bara sjutton olika. Och det är bara två som är ensamma och inte följs av ”som en idiot” eller liknande. Det verkar alltså som att uttrycket inte är särskilt vanligt, att det förekommer sällsynt som ”bär dig inte åt” i standardspråklig skrift och att åtminstone några uppfattar det som västervikska.
Ett annat uttryck som många tjustbor känner igen är ”vänne te”. Jag vet två betydelser. Den vanligaste är ’stöka till, smutsa ner’. Den andra har att göra med berättande. Om någon till exempel är duktig på att berätta otroliga historier, så kan man säga ”Ho kan då vänne te’t.” I standardspråket verkar inte ”vända till” finnas i någon av betydelserna. Google är inte användbart här, för det är ett hästjobb att leta efter de här betydelserna bland 149 000 andra träffar på ”vända till”. SAOB har inte hunnit till ”vända” än, och ingen av de ordböcker jag tittat i har med ”vända till”. Om man söker på internet på ”vänne te” så hittar man ett fåtal fall av betydelsen ’stöka till’. Intressant nog kan man härleda två av exemplen till Tjust och ett till Östergötland. Min fru känner väl till betydelsen ”stöka till” från Värend, men i Syd- och västsvensk dialektdatabas hittar man inte den betydelsen. En person från Sturkö i Blekinge använde år 1954 ”vänna te” med betydelsen ’göra historier’ och en skåning använde betydelsen ’ordna måltid i en hast’ på 1880-talet.
”Vänne te” i de två betydelserna från Västervik verkar vara ett lokalt uttryck som kanske är något så när levande i Östergötland och norra Småland och åtminstone har haft en sydligare utbredning.