I Gamleby folkhögskolas lokaler provläser medlemmar i 30-årsjublierande Teaterskeppet stycken ur pjäsen som håller på att ta form.
Carsten Palmaer och Eva Gröndahl lyssnar till replikerna som ljuder från olika platser i den stora cirkeln, bestående av ett 30-tal personer.
– Alla söker fortfarande sina roller i det här skedet, förklarar Carsten, som är dramaturg och manusförfattare.
Regissören och skådespelaren Eva Gröndahl fungerar som konstnärligt bollplank i skapandet av pjäsen.
Det här är en av de första träffarna i det som ska leda fram till premiären i november, då föreställningen sätts upp. Temat är hungerkravallerna som inträffade i Västervik i april för hundra år sen. Första världskriget rasade i världen, och arbetare i staden gjorde uppror mot matbristen.
– Det är fantastiskt roligt att göra ett sånt här projekt där det finns en historia. Även om den har varit svår och smärtsam, så blir man stolt över sin bygd och får en identitet, säger Eva Gröndahl.
Carsten Palmaer började mejsla fram historien för tre veckor sedan, ofta genom att landa i en viss karaktär, eller i en särskilt betydande scen mitt i pjäsen. Sedan skriver han sig framåt och bakåt, med det som utgångspunkt.
–Jag försöker hitta en människa jag tror på, som jag inte vet hur det ska gå för. Man är ute efter att karaktärerna man skriver om ska förvåna en, säger Carsten.
När han har skissat fram ett stycke provar han på Eva för att se om det håller.
– Det är väldigt viktigt att det ligger en stark form redan i manuset eftersom skådespelarna ska arbeta med det här på sin fritid. De har inte åtta timmar per dag för att repetera, så jag försöker jobba in regiidéer i manuset under tiden, säger Eva Gröndahl.
En av de avgörande frågorna för pjäsens slutgiltiga form är vilken lokal de ska vara i.
Men klart är att det blir en musikteaterföreställning, och att det lutar mer åt revy än drama.
Pjäsen ska klocka in på strax över två timmar, inklusive paus, men i det här skedet är den snarare åtta. Carsten Palmaer läser in sig på historiska fakta, och tummar igenom gamla protokoll i arkiven. Sen gäller det att välja vad som ska berättas.
– Det är det största problemet, säger han.
Att gå rätt mellan fakta och fiktion i skapandet av en pjäs som bygger på verkliga händelser är också en utmaning.
– Om man letar efter det som är sant måste man ibland hitta på, och vi har bara skriftliga källor från den här tiden. Man kan ha fiktiva karaktärer, men på ett djupt plan är det viktigt att vara sann mot historien, säger Carsten.
– Jag hoppas att publiken ska känna sig mer levande när den går från föreställningen än när den kom in, säger Eva.