Det var Rhiannon Djupdalen som skickade meddelandet. Hon hade levt ihop med konstnären Frederik Eliasen som goda vänner de senaste åren 30 åren, i i Djupedal utanför Överum.
– Vi var som bror och syster.
Efter en kort tids sjukdom somnade Frederik Eliasen in i december förra året och Rhiannon Djupdalen hörde strax efter av sig till hans dotter Sine Barrett-Madsen. Hon blev inte förvånad när hon fick höra om sin pappa, hennes dröm hade varit sann.
När de båda kvinnorna sedan möttes, i Frederik Eliasens hus för bouppteckning, stod de först länge och grät. Men nästan direkt bestämde de att de ville göra något med Eliasens konst.
Det blev en minnesutställning över hans liv och konstnärsskap, som i helgen ställs ut i Tingshuset i Gamleby. På fredagen står de båda kvinnorna och planerar hur konsten ska placeras på väggarna inför utställningen. För Sine Barrett-Madsen blir hans konst ett sätt att lära känna sin pappa.
– Det är en resa, jag får en förståelse för vem han var. Jag har förstått att han, även om han ville finnas där, inte kunde. Han var inte som alla andra, säger hon.
Tavlorna som ställs ut är fulla av färg, stora fält av rosa, blått, grönt och gult.
– Det var genom konsten och musiken som han uttryckte sig. I vissa av tavlorna kan man se en vänlighet, då förstår man att det fanns där i honom. Men det kom fram genom penseldragen, i hans målningar, säger Rhiannon Djupdalen.
Frederik Eliasens skapade sin konst utan några tankar på vad det skulle bli.
– Han beskrev resan som att han först nollställde sig och sen gick helt in i det. En sorts flowteknik där han inte visste vad han skapade, säger Rhiannon Djupdalen.
När Sine Barrett-Madsen var 21 år hörde hon av sig till sin pappa. Hon skrev ett brev och Frederik Eliasen svarade genom att ringa upp sin dotter. De bestämde sig för att träffas.
– Efteråt sa vi att vi skulle brevväxla och jag skickade ett brev några dagar efter att vi setts. Men sen visste han inte om han ville hålla kontakten.
Brevväxlingen dog ut och Sine Barrett-Madsen träffade inte sin pappa något mer. Men Rhiannon Djupdalen är säker på att om Frederik Eliasen hade överlevt sin sjukdom, så hade han hört av sig till sin dotter.
– Han blev förändrad under sin sjukdom, mycket mer social. Jag vet att han hade varit väldigt stolt över Sine.