I skenet av en tallrik med värmeljus (och ett par elektriska armaturer) lät han presentera sin nya cd och diktsamling ”En sång till livet” till andaktsfulla åhörare. Alltsammans anordnat av SPF Seniorerna – Tjustbygden. Dessa sammankomster sker halvårsvis, på hösten under parollen ”Kura skymning”.
Fernandi är en av Sveriges främsta saximprovisatörer, men denna afton låter han rikta strålkastarljuset på skrivandet. Han beskriver sina dikter som ”lyriska dagboksanteckningar”. Dikterna bygger ofta på en kärna hämtad ur vardagen men därefter låter han texterna broderas ut bortom det självupplevda. Återkommande är en sökande naturromantisk ton, men lika ofta gräver han i människopsyket. Till innehållet är dikterna ofta uppmanande och moraliserande, något Fernandi förklarar ursprungligen är riktat till sig själv.
Steget från att ha konsumerat poesi till att själv skriva kom sig av en ödets nyck: en sömnlös natt föranledd av alltför mycket te bestämde han sig till slut i ren frustration för att plocka fram penna och papper. En förlösande mängd strömmade ur honom på arken och han insåg att han funnit en ny uttryckskanal. Inom loppet av två år hade Fernandi samlat 300 färdiga texter. Det är dessa som kokats ned till den nu aktuella diktsamlingen.
Fernandi läser utvalda dikter högt för åhörarna efter korta förklaringar och bakgrundshistorier. Man blir pedagogiskt vägledd i hans kreativa sinnes vindlingar. Till högläsningen spelar han upp spår från den nya cd:n som främst innehåller versioner av Bach och Piazzolla. När han låter spela ett stycke på saxofonen slås man av en påtaglig intimitet. Luftig närvaro i andhämtningen– man hör med all tydlighet klaffarna klicka vid varje tonbyte.
”Naturens karneval”, den andra dikten i en serie av sju, handlar om havet. Här låter han ackompanjera strofer om måsar som vrålar sin frihet tillsammans med ett framförande av ”What a Wonderful World” där man imponeras av glissandon som lyckas rymma osannolika mängder toner. Denna fraseringsteknik gör att instrumentet ännu mer kan efterlikna människorösten och ifall man trängtade efter Fernandis virtuosa sidor får man i de ögonblicken sina fiskar varma.
Fernandi läser med hög närvaro, bra flyt och lyckas gripa an med drama – men kan också vara lekfull och humoristisk. Vilket kan behövas efter sjok av mer tungsinta tranströmska tirader.