När jag svänger in vid Edsbruks gamla missionshus ser jag människor röra sig in i byggnaden. Det är släkt och vänner till Annelie Korsfeldt och hennes man Per Korsfeldt. Missionshuset blir som ett sommarparadis där de både träffas för att njuta av sommaren och för att göra ett musikaliskt projekt tillsammans. Där målet är att få människor att växa i sin musikaliska talang samtidigt som de får en härlig helhetsupplevelse.
Konceptet är detsamma som tidigare år: deltagarna sjunger både som en kör och får individuell sångundervisning enligt principen masterclass, vilket innebär att övriga deltagare också lyssnar och får höra den feedback läraren ger. Förutom Annelie är det Elisabeth Wessén och Johan Korsfeldt som undervisar. Varje år fokuserar kursen på en tonsättare, i år är det Gunnar de Frumerie som gäller.
– För mig blir det också fortbildning, jag hittar en ny repertoar, säger Annelie.
Kursen innehåller också två konserter, en i Lofta café på fredag och en i Västra Eds kyrka på söndag.
Även till vardags jobbar Annelie med sångundervisning, halvtid med vuxna personer på Immanuelskyrkans musikskola i Stockholm och halvtid med barn på Huddinge kulturskola.
– Det är fantastiskt! Ena dagen jobbar jag med barn, lyssnar på Justin Bieber och plankar låtar. Nästa dag jobbar jag med klassisk musik, det är en rolig kombination. Jag blir aldrig uttråkad, säger hon.
Annelie upptäckte sången ganska sent. Under ungdomsåren var det piano och orgel hon intresserade sig för. Till musikhögskolan sökte hon som pianist och där fanns en lärare som uppmuntrade henne i att satsa på sången.
– Jag träffade också en kyrkomusiker som sa "du vill ju sjunga" och det ville jag.
Så valde hon sången och tog först en examen i pedagogik och sedan en i solosång.
Det ledde henne fram till en plats i radiokören. I nästan 20 år sjöng hon där.
– Var tredje år provsjöng vi för att få behålla platsen, man var tvungen att inte försämras. Det var tufft, men roligt, säger hon och tänker tillbaka på år med härliga kollegor, mycket resor och en vardag där det fanns små möjligheter att bestämma över arbetet själv.
Resorna och längtan efter att undervisa mer ledde fram till att hon sa upp sig, både för familjens skull och för att satsa på undervisningen. Och nu är hon här, redo att ta emot sommarens elever och leva i sin musikaliska dröm att hjälpa andra att hitta verktyg för att utvecklas och glädjas i sången.