För ungefär 40 år sedan avslutade Jan Brandel sin utbildning på Bibliotekshögskolan. Då sökte han 20 jobb och blev erbjuden tre av dem. Han valde det i Västervik. Och här är han kvar.
-Jag trivs tydligen bra här, säger han och skrattar.
Det började med att han skötte inköpen och ansvarade för bibliotekskatalogen som då bestod av papperskort. 1978 började datoriseringen och det blev naturligt att den som tog hand om bibliotekskatalogen blev IT-ansvarig. Jan Brandel berättar smått lyriskt om bibliotekskatalogen och hur det fungerar nu:
-Om det inte är bibliotekets hjärta så är det dess hjärna.
-Fast man inte vet vem författaren är eller vad boken heter kan man hitta den ändå. En ledtråd som när och var bokens handling utspelar sig kan räcka, säger han.
Han berättar vidare om att det förr var vanligt att han fick plocka fram tidskriftsartiklar till studenter. Det händer inte längre, för nu googlar folk.
-Tyvärr har man en övertro på Google, säger han.
Men bokens överlevnad tror han ändå på.
-Uppslagsböckerna blir nog mer och mer ersatta av nätet, men för ren nöjesläsning måste det vara roligt att bläddra i en riktig bok, tror han.
Själv läser han gärna om språkvetenskap. Han har studerat både lingvistik och fonetik. Tyska har han också läst och han tycker det är jättekul när det kommer tyska turister. Då pratar han gärna tyska med dem även om de börjat samtalet på engelska.
-En del märker inte ens att jag pratar tyska, för de är så vana vid att man pratar engelska när man är utomlands, säger han.
I oktober går Jan Brandel i pension, men det lär inte bli svårt för honom att sysselsätta sig. Han spelar bas i bandet Krona och Klavér, sjunger i S:t Petri kyrkokör och spelar volleyboll.
-Jag har spelat bas sen tonåren och spelar nu i bandet Krona och Klavér. Vi brukar till exempel vara först ut på sommarens allsångskvällar i Stadsparken, säger han och tillägger att han annars spelar piano och dragspel också.
Ytterligare ett intresse är sällskapsspel. Förutom att spela dokumenterar han också utgivningen av sällskapsspel. Han har sparat på recensioner för egen skull i många år och dokumenterar numer på uppdrag av nordiska muséet.
Han hjälper också Svenska akademins ordboksredaktion.
-De konsulterar mig när de gäller ord som är relaterade till sällskapsspel, säger han och förklarar att han först skrev en bok om litteratur kring just sällskapsspel.
-Jag har kvar recensioner från mängder av spel som inte finns längre, det är kul, säger han.
Det vill han hålla på med mer när han gått i pension. Och musiken.