NĂ€sta Ă„rs kulturbudget ligger pĂ„ 9,068 miljarder kronor, jĂ€mfört med 9,032 miljarder 2023. Neddragningarna mĂ€rks över hela kulturomrĂ„det â regeringen har skurit med osthyveln, men ocksĂ„ lĂ„tit bli att förlĂ€nga satsningar som löper ut.
ââVi lĂ€gger fram en kulturbudget som Ă€r i nivĂ„ med föregĂ„ende Ă„rs. Den innehĂ„ller en del besparingar och de skapar i sin tur utrymme för en del satsningar, och det rör sig framför allt om satsningar pĂ„ tre omrĂ„den: lĂ€sning, kulturarv och digitalisering, sĂ€ger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Den röda trÄden i budgeten som helhet Àr "behovet av satsningar pÄ försvar, rÀttsvÀsende och trygghetsskapande ÄtgÀrder" framhÄller hon.
ââDet innebĂ€r â i ett mycket stramt ekonomiskt lĂ€ge â att andra fĂ„r stĂ„ tillbaka. Det gĂ€ller generellt.
TT: SÄ det finns inget större reformutrymme för kulturen?
ââI tuffa tider mĂ„ste vi kunna prioritera och peka ut vad som Ă€r det viktigast just nu i en mycket svĂ„r ekonomisk tid. Jag tror att det Ă€r fler förĂ€ldrar Ă€n jag som undrar om man vĂ„gar lĂ„ta barnen cykla hem sjĂ€lva efter trĂ€ningen.
Scenkonsten förlorare
Scenkonsten hör till de största förlorarna â flera institutioner fĂ„r minskade anslag. Det drabbar redan hĂ„rt anstrĂ€ngda verksamheter, enligt Mikael BrĂ€nnvall, vd pĂ„ Svensk Scenkonst.
ââVi ser bĂ„de anslagsbesparingar och uteblivna upprĂ€kningar i en situation dĂ„ vi dras med hög inflation och höjda hyror dĂ„ vi just har kommit ut ur en pandemi. Detta kommer att resultera i substantiella neddragningar som kommer att drabba verksamheten, medarbetarna och i slutĂ€nden publiken. Det Ă€r ytterst problematiskt.
MÄnga scenkonstverksamheter i landet har redan en liten administration, teknikavdelning och fasta ensembler, framhÄller BrÀnnvall. Han tror att det hÀr i ett första lÀge frÀmst kommer att slÄ mot frilansande scenkonstarbetare.
Fortsatt anstrÀngt lÀge
De centrala museernas anslag ligger kvar pÄ samma nivÄer som förra Äret, efter hÀnsyn till pris- och löneomrÀkningen. Det innebÀr i praktiken en urholkning, hÀvdar Gunnar Ardelius, ordförande för Sveriges museer.
ââDet hĂ€r Ă€r en kortsiktig politik som pĂ„ lĂ„ng sikt urholkar verksamheten, sĂ€ger han.
Nationalmuseum i Stockholm tillförs dock 10 miljoner kronor i ökat anslag. Den tidigare överintendenten Susanne Pettersson har framhÄllit att museet har "ett strukturellt underskott" pÄ 40 miljoner kronor.
TT: Vad innebÀr det hÀr för Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet?
ââDet fortsĂ€tter att vara ungefĂ€r samma anstrĂ€ngda lĂ€ge som innan budgeten, sĂ€ger Gunnar Ardelius och berĂ€ttar att han just blivit intervjuad av franska tidningen Le Monde om lĂ€get för de svenska museerna.
ââUrholkningen av museernas anslag börjar ocksĂ„ pĂ„verka Sverigebilden internationellt.
Satsning pÄ lÀsfrÀmjande
Ăven skapande skola drabbas av budgeten, och fĂ„r 25 miljoner mindre nĂ€r förra regeringens tidsbegrĂ€nsade medel inte förlĂ€ngs.
Folkbiblioteken fÄr dÀremot 40 miljoner per Är fram till 2026 för lÀsfrÀmjande insatser. Det Àr en ny satsning med fokus pÄ lÀsfrÀmjande efter att den förra regeringens bredare satsning pÄ stÀrkta bibliotek, i fjol 75 miljoner, nu löper ut.
Amanda Lind, (MP) ordförande i kulturskottet och tidigare kulturminister Àr inte imponerad.
ââDet hĂ€r Ă€r en budget som Ă€r dĂ„lig för kulturen i hela landet, förutom den stora nedskĂ€rningen pĂ„ studieförbunden som Ă€r skadlig för vĂ„rt myllrande kulturliv, inte minst pĂ„ mindre orter, sĂ„ slopar man det statliga stödet till folkbiblioteken.
Regeringen satsar dock pĂ„ kulturarvet genom digitalisering av arkiv- och föremĂ„lssamlingar, med 15 miljoner kronor Ă„rligen för 2024â2026. Riksarkivet fĂ„r dessutom 20 miljoner Ă„rligen fram till 2026 för digitala satsningar.
Satsningen pÄ kulturskolan förlÀngs med 100 miljoner per Är till 2026, vilket Àr medel pÄ samma nivÄer som i dag.