Det tror i alla fall rektor Sören Reichenberger. Han säger att studiero och lärmiljö är ett av flera punkter där man jobbat aktivt för att få bättre resultat. En enkätundersökning från förra året visar att mobilfriheten, man kallar inte det för mobilförbud, har lett till att 30 procent av eleverna uppger att de har fått mer studiero under skoltiden.

– De lämnar in sin mobil på morgonen och får tillbaka den efter skoldagens slut. Alla tycker inte om det men vi ser mer aktivitet, man spelar biljard eller kort med varandra, man pratar mer. Många säger att de känner sig tryggare också, man är inte lika orolig för att bilder ska hamna på sociala medier, exempelvis, säger han.

Men det är bara en del av framgången, enligt Reichenberger.

– En stor förändring är också personaltätheten. Vi tog emot många nyanlända, och fick på så sätt mer pengar till personal, något som gagnat alla elever. Sedan har vi även jobbat mer med elevhälsan, och fått många fler behöriga lärare, det påverkar stort det också.

Förra året var det 35 niondeklassare som gick ut grundskolan, så små förändringar gör mycket för resultatet. Men faktum kvarstår att man gått från 52 procent behöriga niondeklassare, till 72 procent.

– Men vi har jobbat med det här under längre tid, det är det som börjar synas nu, tror jag.

Emmy Magnusson går i nian på skolan. Hon säger att mobilfriheten både varit bra och dålig.

– Det är lättare att hålla reda på schema och annat om man har mobil. Men jag saknar den inte på skoltiden.