Film ska bidra till förståelse

Halmhuset passar perfekt som miljö för en film som behöver en lugn atmosfär, tyckte Mikael Funck.

8 augusti 2017 10:05

Under förra veckan gjordes en filminspelning i Halmhuset i Vångsunda. Filmen handlar om högkänslighet och syftar till att upplysa allmänheten om vad det är och vad som kan vara bra att tänka på i mötet med högkänsliga personer. Nervsystemet hos en högkänslig person är känsligare än hos genomsnittet, vilket leder till en ökad känslighet för intryck i omgivningen.

Filmidén kommer från Mikael Funck, som tillsammans med Nina Eklund Tegar, har skrivit manuset.

– Jag läste boken ”den högkänsliga människan” och tänkte jaha, nu börjar jag förstå mig själv, berättar Mikael när VT gjorde ett besök under inspelningen.

Förutom boken fanns inte mycket information att hitta. Mikael kände att han ville bidra till att sprida information och tänkte att film var ett effektivt och roligt sätt att göra det på.

– Jag hittade Sveriges förening för högkänsliga och tog kontakt med dem om min idé.

Det var så Nina kom in i bilden. Hon var nämligen ordförande för föreningen då. Hon nappade på idén och blev så involverad i projektet att hon nu, tre år senare, även spelar en roll i filmen. Sammanlagt spelar nio skådespelare och omkring 50 statister i filmen. Produktionen sker i samarbete mellan Mikael och Sveriges förening för

högkänsliga. Föreningen har bidragit med en ekonomisk grund som har gått till att ordna mat under filminspelningen, i övrigt görs filmen helt ideellt.

Filmen handar om en högkänslig kille på gymnasiet och de svårigheter han möter i skolan. Filmen skildrar också killens föräldrar på jobbet och hans mormor som går på en fest. Tanken är att på så sätt ge en bred bild av högkänslighet och olika verktyg som högkänsliga kan använda för att underlätta i vardagen. Det finns också en särskild tanke med att skildra en familj.

– Högkänslighet är ärftligt, berättar Mikael och ger sig själv som exempel.

Under uppväxten fick han mycket hjälp av sin mamma, Anne-Christine Bergholm, som också är högkänslig och därför hade erfarenheter som kunde hjälpa honom.

I filmen spelar Anne-Christine rollen som mormor. När VT besöker Halmhuset spelar de in en scen där hon pratar med festens värdinna om högkänslighet. Inlevelsen är stor och replikerna är både informativa och personliga. Hon berättar för sin vän att miljön de är i fungerar bra för henne, hon trivs och känner sig glad att värdinnan har tänkt på henne när detaljerna ordnades. Förståelse och medvetenhet, helt enkelt.

Anne-Christine, Mikael och Nina är alla noga med att betona att högkänslighet är ett personlighetsdrag.

– Det är en del av personligheten, det är ingen sjukdom och ingen störning. Det kan bli till något positivt som man kan dra nytta av, säger Nina.

Eventuella svårigheter uppstår främst om medvetenhet och förståelse saknas. Just därför önskar de att filmen ska öka till medvetenhet, inte minst inom sjukvård och skola. Alla tre delar erfarenheten att det saknas kunskap om högkänslighet inom sjukvården. En idé är att göra fler filmer om samma ämne, men med fokus på en specifik målgrupp, exempelvis personer som arbetar inom vården. Men först ska denna film göras klart. Och det innebär en sista filminspelning i kommunen, nämligen på Västerviks gymnasium i höst.

Sedan är planen att sprida filmen så mycket som möjligt.

– Vi har översatt den till tyska, engelska och finska, säger Mikael och berättar att det finns tankar om att översätta den till ännu fler språk.

Högkänslighet

Högkänslighet är en svensk benämning på det medfödda karaktärsdrag som den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron beskriver i sin bok Den högkänsliga människan – konsten att må bra i en överväldigande värld. Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15-20 procent av den globala befolkningen. Enligt Elaine Aron finns det ingenting som tyder på att en högkänslig person som växer upp i en förstående miljö löper större risk än andra att få problem. Om en högkänslig person däremot inte hanteras på rätt sätt under sin uppväxt är risken större att hen blir deprimerad, ängslig eller blyg.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!