Åsa Frosterud Jägerhorn liknar sin skrivprocess vid ett pussel som nu börjar falla på plats. Hon har undersökt uppslag och frågeställningar bland annat genom att studera skrifter och historieböcker samt tala med konstintendenter.
– Jag tycker mycket om att berätta och illustrera. Den här gången blir det en blandning av sagor, sägner och sanna historiska händelser. En lättsam historiebok som även barn kan tycka om.
När Åsa Frosterud Jägerhorn hade gett ut sin sjunde bok, "Gottfrid Kallstenius – i tusen tallars skugga" år 2010, sa hon att det skulle bli hennes sista bok, men för tre år sedan tändes en ny gnista.
– Det var i samband med en av Tjustbygdens konstförenings utställningar som jag var inbjuden till. Temat var "Ruckel och ruiner". Jag besökte Vinäs slott, som jag skrivit om tidigare, och den gamla industrin i Edsbruk där jag fick en visning av ägaren. Jag blev så inspirerad.
– Eftersom jag redan hade en text om Vinäs funderade jag på hur den kunde vävas ihop med andra platser och händelser i Tjust.
På Vinäs slott har det hängt ett antal stora tapeter, en slags vävar. Vem tillverkade dem och varför hamnade de där? Och altarskåpet, som en gång i tiden stod i Edsbruks gamla kyrka, hur kom det till? Det är några av frågorna som Åsa Frosterud Jägerhorn undersöker närmare i "Om stenar kunde tala" som hon hoppas ska vara klar i slutet av november.