Under några veckor har vi intervjuat en rad människor som på olika sätt var aktörer eller berörda under och efter den stora flyktingkrisen 2015.
Vi rundar av med en enkät till de tio partierna i kommunen.
En sak är partierna eniga om. I backspegeln fanns det saker som kunde gjorts annorlunda och bättre. De hårdaste kritikerna hittar man i Socialisterna och Sverigedemokraterna. Deras utgångspunkt är dock olika.
Johannes Regell (SV) menar att det svenska samhället var, och är, nedrustat efter nedskärningar och har svårt att möta kriser. Sverigedemokraterna å sin sida var kritiska till en stor flyktingmottagning 2015, och det är de fortfarande.
Andra politiska partier pekar på brister i mottagandet, men menar att man gjorde så gott det gick i situationen.
Två frågor är intressanta när man blickar tillbaka fem år senare. Har Västervik förändrats av flyktingmottagandet, och hur skulle vi agera om vi ställdes inför samma situation igen?
Återigen syns skillnaderna i grundinställning.
Sverigedemokraterna varnar för att invandrare som inte lyckas få jobb och komma in i samhället kan bli en långvarig belastning för välfärden. Flera andra partier, till exempel Centerpartiet och Liberalerna pekar på de nyanlända som lyckats vidareutbilda sig och få jobb inom just välfärden.
På en punkt skiljer sig inte Sverigedemokraterna, Socialisterna och Socialdemokraterna åt. Alla tre partierna efterlyser ett mer långsiktigt engagemang från staten, i form av statsbidrag över en längre tid.
En sak står klar. Det finns inget parti som tydligt säger att Västervik borde klara av att ta emot fler flyktingar än vi gjorde 2015. Både Westervikspartiet och Socialdemokraterna talar till exempel om att vår förmåga att ta emot flyktingar styrs av bostadssituationen.
Vänsterpartiet talar visserligen om att "alltid visa solidaritet med dem som har det sämre än vi", men säger också att man ska ta emot i en omfattning där kommunen klarar av att ge ett bra mottagande.
Den kanske mest liberala rösten i den här frågan är centerpartisten Conny Tyrberg: "När människor flyr för sina liv ska vi ta emot så många som det behövs i solidaritet med dem och med övriga Sveriges kommuner, självklart."
På riksnivå har Sverige stramat åt sitt mottagande sedan 2015. En som applåderar det är moderaten Harald Hjalmarsson som talar om ett mottagande på "nordiska nivåer".