Det blir en sommar igen, även om inget är sig likt

Har ni varit riktigt stolta över era föräldrar någon gång? Det som (väldigt hypotetiskt) hade kunnat bli en upprepning av ett stolt ögonblick i min ungdom ställdes, som så mycket annat, in på grund av corona.

Det blir en annorlunda sommar i Västervik, det kommer att märkas även på Västerviks-Tidningen.

Det blir en annorlunda sommar i Västervik, det kommer att märkas även på Västerviks-Tidningen.

Foto: Karin Hertz

Västervik2020-06-12 20:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sommaren 2002 var jag otroligt stolt över min pappa efter att han och ytterligare tolv Blackstadbor rodde hem guldet i Drakbåtsfestivalen för tredje året i rad. Jag var drygt 15 och egentligen för ball för att heja på ett gäng skogshuggarklädda vuxna som rodde i takt, men den där känslan av folkfest och lokalpatriotism tog över. Det kändes stort att se pappa och de andra i Jannes hugg och röj stå där på scenen och sjunga en sång som min mamma skrivit. 

Tidigare i våras berättade Swedish floorball open att de skulle väcka liv i den gamla draken igen. ”Hur svårt kan det vara”, sa pappa Tommy och verkade på allvar fundera på en comeback på hamnplanen 18 år senare, men så kom covid-19 och satte stopp. För det också. 

Det är bara att konstatera att det blir en annorlunda sommar i Västervik. Ingen återuppstånden drakbåtsfestival. Inget hojrock. Ingen durspelsstämma, inget Sverige dansar, inget Karhu run. Alla har dock inte lagt ner, Löga beach har inte slängt in handduken än och Hasselörodden blir av men i en coronaanpassad version.

Visfestivalen har också anpassat sig, den ska sändas live för alla som vill se. De 50 platserna inne i ruinen kommer att lottas ut till vård- och omsorgspersonal. De senaste åren har jag saknat folkmassorna man såg förr under festivalen, men i år är det bara bra att det tunnats ut. För 20 år sedan kunde det ta en timma att ta sig från Fiskaretorget till ruinen. Man kom helt enkelt inte fram för allt folk. Ett scenario som hade varit extremt opassande nu.

Annars ser de flesta evenemang ut att ställas in eller flyttas fram till 2021. Det här kommer såklart att påverka väldigt många i Västervik och det påverkar också oss på VT. En pandemifri sommar består vår bevakning till stor del av evenemang och nu står vi inför ett annat läge. Därför kommer vi att behöva tips från er. Vad vill ni läsa om? Vad pratas det om på er gata, i ert fikarum? Med lite hjälp på traven ska vi göra vårt allra bästa för att kunna leverera det bästa vi kan.

Vi får hjälpas åt nu, hjälpa varandra att inte bli Västerbesvikna, och göra det bästa av sommaren 2020. Det bästa finns ju trots allt kvar. Ett havsbad från en solvarm klippa, en glass på en brygga i hamnen, den levande landsbygden och alla människor i den här, på många sätt, underbara kommunen.