Stor osäkerhet råder vad gäller den nya amerikanska administrationens syn på en rad utrikespolitiska områden som främst Iran och Mellersta östern. Trump själv och hans chefsrådgivare Steve Bannon har i twitterform uttalat sig oförbehållsamt kritiskt mot regimen i Iran och utvecklingen i framför allt Syrien men även i Irak och Jemen. Steve Bannon har hotat med förestående krig mot Iran och i Mellersta östern. Vad är sant och vad är förtäckta hot?
Kring de frågorna hade nyligen organisationen Folk och försvar ordnat ett seminarium i Stockholm med bland andra riksdagsledamoten Sofia Arkelsten (M), Mellersta östernexperten Bitte Hammargen, tidigare på Svenska Dagbladet och nu på Utrikespolitiska institutet, och Rouzbeh Parsi, lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och direktör för European Iran Research Group.
Sofia Arkelsten, som sitter i utrikesutskottet, menade att det är vanskligt veta vad Trumpadministrationen kan tänkas göra. Amerikansk utrikespolitik har blivit lika mycket inrikespolitik. Förhoppningsvis kommer Trump framöver ta till sig av kloka rådgivare, som experter på just Iran och Mellersta östern. Det vore givetvis oroväckande om Trump och Putin gjorde gemensam sak i Syrienfrågan med stöd för president Assad.
Rouzbeh Parsi berömde EU:s politik mot Iran – en politik som bygger på långsiktiga planer och inte är en plakatpolitik som ledarna i Teheran känner att de bemötts med från väst. Det avtal om kärnsäkerhet, som undertecknades sommaren 2015 mellan FN:s säkerhetsråd tillsammans med Tyskland och Iran har redan nu varit av godo för det iranska folket. Parsi gissade att Trump till slut skulle inse att ett amerikanskt nej till avtalet inte kommer att ogiltigförklara avtalet. Vissa religiösa ledare i Teheran förväntar sig att Trump vill bryta avtalet, vilket skulle stärka dem i synen på demonen USA.
Det Parsi mest fruktar är precis som på den koreanska halvön att en incident till exempel till havs mellan ett iranskt och ett amerikanskt fartyg kan utlösa en krigssituation mellan USA och Iran.
Bitte Hammargren med djupa kunskaper om Mellersta östern pekade på jättarnas kamp mellan Iran och Saudiarabien. Något många inte vet är att länderna i dag inte har några diplomatiska relationer efter ett par incidenter i respektive land. Saudiarabien varande president Obama för att skriva på kärnsäkerhetsavtalet med Iran. Det ledde i sin tur till att Iran engagerade sig i kriget i Jemen, världens fattigaste land, mot Saudiarabien. Bitte Hammargren ansåg att Iran med en 3000-årig historia såg ned på Saudiarabien, ett kungarike som existerat i futtiga 100 år.
Läget i Mellersta östern är i dag och som det varit i minst 80 år ytterst osäkert och oroväckande – inte minst för civilbefolkningen. Ett faktum, som Bitte Hammargren i alla fall hittills glatt sig åt är att Trump inte tagit beslut om att flytta den amerikanska ambassaden i Tel Aviv till Jerusalem. En sådan flytt skulle nämligen få oanade konsekvenser. Men ännu är det kanske för tidigt säga att det inte inte blir något av den ambassadflytten.