Helgen 11-12 februari besöker statsminister Stefan Löfven och EU- och handelsminister Ann Linde i sällskap med en tung svensk affärsdelegation med bland andra ABB, Volvo, Scania, Astra Zeneca och Ericsson regionala stormakten Iran. Det nya svenska handelskontoret Business Sweden med Magnus Almén som chef skall invigas.
Det är ingen tillfällighet att flera länder storsatsar på att utveckla de kommersiella kontakterna med Iran. EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor Federica Mogherini gör täta besök. Och Finlands president Sauli Niinistö och flera europeiska ledare har varit på besök.
Senaste två åren har statsråden Ibrahim Baylan, Gabriel Wikström och Mikael Damberg besökt Iran. Exportkreditnämnden (EKN) hade i fjol sitt årliga styrelsesammanträde förlagt till Teheran.
Skälet till omvärldens nyvaknade intresse för Iran har givetvis att göra med den internationella uppgörelsen med Iran om kärnsäkerheten.
– Irans tillväxtsiffror tyder på att avtalet har gynnat Iran. Under fjolåret skedde ett uppsving i kontakter med utländska företag om investeringar. Irans oljeexport har ökat. Det dröjer dock innan avtalet når sin fulla potential, bland annat återstår finansieringsfrågor att lösa, säger Sveriges ambassadör i Teheran, Helena Sångeland, till VT.
Tidskriften The Economist är överraskande positiv till utvecklingen i landet och skriver att det inte är omöjligt att Iran kan kopiera den kinesiska ekonomiska modellen. En hel del statistik talar för Iran. Vad sägs om en befolkning på 81 miljoner, varav hela 60 procent är under 30 år. En av fyra akademiskt utbildade iranier lever utomlands. Extra plus skulle vara om fler iranska kvinnor kom in i arbetslivet. Tillväxten var förra året 5,4 procent med en inflation på nio procent.
Om Iran tar sig ur den internationella isoleringen tror The Economist på Iran. Fordonsindustrin är artonde störst i världen. Ett land med 50 läkemedelsföretag. Mat- och mattindustri med hög konkurrenskraft. Och inte minst ökad utländsk turism, bland annat utförsskidåkning. Iran har 21 platser som klassas som världsarv på UNESCO:s lista.
Visst finns risker. USA:s nye president Donald Trump har sagt sig vilja motarbeta det internationella avtalet. Och fortfarande är flertal länder kritiska mot styret i Iran.
Som bekant har Iran sedan revolutionen 1979 en författning baserad på religiöse ledaren Khomeinis idéer om en stat baserad på religiösa grunder – en så kallade teokrati eller gudsstat, där prästerskapet har den avgörande makten. Irankritiker världen över menar att landet även om politiska val ger rum är en religiös diktatur.
Sittande presidenten Hassan Rouhani sägs vara intresserad av en närmare dialog med väst. En av hans bästa rådgivare Rafsanjani, tidigare president, gick nyligen bort. Säkert var det en stor förlust för Rouhani. I maj skall ny president utses. Allmänna tron i väst är att Rouhani blir omvald för en ny fyraårsperiod.
Till Irans internationella dilemma, när som det förefaller kärnavtalet givit positiva resultat, hör landets otvetydiga stöd för Syriens ledare Assad.