Världens rikaste terrororganisation har den kallats, Islamiska staten. Men när nu territoriet som kontrolleras av IS blir mindre, krymper också ekonomin. En kommande förlust av Mosul är för Islamiska staten inte bara en militär motgång utan också en ekonomisk.
Vad har Islamiska staten för intäkter? I en ny studie från brittiska International Centre for the Study of Radicalisation and Political Violence (ICSR) kan man få åtminstone en aning om hur denna föga transparenta statsliknande företeelse finansieras. Intäkterna år 2015 beräknas ha uppgått till någonstans mellan en och 1,7 miljarder amerikanska dollar, varav de stora intäktskällorna var skatter och avgifter respektive olja. Utländska donationer förekom, men enligt ICSR i marginell utsträckning. Plundring, konfiskeringar och böter beräknas ha inbringat mellan 200 och 350 miljoner dollar. Hur mycket IS tjänar på kidnappningar och handel med antikviteter är okänt.
Vad som framgår av studien är hur beroende Islamiska staten är av sitt territorium, både genom kontroll över naturresurser och genom en befolkning som kan beskattas. Förlusten av territorium under 2016 återspeglas i halverade skatteintäkter och mer än halverade intäkter från oljan.
Allra tydligast märks ekonomins beroende av territoriet i den verksamhet som mest av alla kräver förmåga att ta kontroll över nya områden. Plundringen som 2014 kan ha dragit in så mycket som en miljard dollar beräknas nu inbringa högst en femtedel av det. De totala intäkterna beräknas ha sjunkit till 520–870 miljoner dollar.
Det förefaller således finnas goda skäl att tala om ett ”kalifat på tillbakagång”. Den ekonomiska modell som byggde på ständig expansion, med ständigt nya resurser att exploatera, fungerar inte längre när den ställs mot en global koalition. Det finns, enligt ICSR:s bedömning, heller inget som tyder på att Islamiska staten har utvecklat några nya intäktskällor som kan kompensera den senaste tidens förluster. ”Fortsätter nuvarande trend, kommer Islamiska statens ’affärsmodell’ snart att kollapsa”, skriver ICSR. Med det kommer också kalifatets attraktivitet som resmål att kraftigt försvagas.
Men allt är inte fördenskull frid och fröjd. Föregångaren ”al-Qaida i Irak” visade att det med mindre resurser än vad IS har haft går att ställa till med ett avsevärt elände. Så kallade fjärrstyrda attacker i Europa eller USA är också framgent möjliga att genomföra, trots ekonomiska motgångar.
Och kanske framför allt står Islamiska staten fortsatt stark som ideologisk ledstjärna. Den franske journalisten David Thomson har i ett pionjärarbete intervjuat återvändare från Islamiska staten, och kunnat visa att inte ens djupa besvikelser har fått dem att omvärdera kalifatet som idé.
Det är dock en idé som ser ut att ha mindre och mindre med situationen i Mellanöstern att göra. Mosul är Islamiska statens kommersiella huvudstad. Om Mosul återtas från IS, skriver ICSR, ”kommer det att ha en betydande negativ effekt på Islamiska statens ekonomi”.