I valrörelsen kanske han tog i lite för mycket ibland, men sedan han vann har han ju uppfört sig riktigt vettigt - och kanske blir han i slutänden mycket bättre än man hade kunnat tro. Ungefär så har många människors bild av Donald Trump utvecklats, med stöd av somliga framträdande USA-kännare.
Men uttalanden är en sak och agerande ett annat. Trump tillträder inte som president förrän i januari, men han har redan utsett två rådgivare som knappast stärker bilden av en president inriktad på försoning. Den ene är nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Flynn, som under året kom ut med en bok om en synnerligen ohelig allians mot USA – Nordkorea, Kina och Venezuela i samarbete med radikala islamister.
Flynn gör som tidigare underrättelsechef anspråk på att ha sett ”regeringsmisslyckanden, rökridåer och censurerad information som våra ledare inte vill att vi ska få ta del av”; tidigare administrationer ska i denna anda ha förtigit hot mot USA och dolt Osama bin Ladens, al-Qaidas och Islamiska statens förbrytelser.
Trump har också till chefsstrateg utsett sin kampanjchef Steve Bannon, tidigare även chef för nättidningen Breitbart. Denna publikation var under valrörelsen ett stort stöd för Trump – den ställde sig också bakom hans felaktigheter, som att tusentals människor i New Jersey skulle ha firat 11 september-attentaten. Men Breitbart har i ett vidare perspektiv kommit att bli en samlingsplats för det som i USA kallas alt-right, ett slags etnonationalism som i den konservativa tidningen National Review kallas ”en av de mest motbjudande rörelserna i modern amerikansk historia”.
Dessa båda, Flynn och Bannon, kommer att vara nära medarbetare till Trump och göra bedömningar som kommer att ha stor betydelse.
Samtidigt stämmer det att Trump har ändrat eller tonat ner sina mest befängda idéer från valrörelsen. Han påstår sig vara öppen för alla alternativ i klimatfrågan, trots att han tidigare har hävdat att den globala uppvärmningen är en bluff. Han har ändrat sig i frågan att återinföra tortyrmetoden waterboarding och är nu emot. Hillary Clintons e-posttrafik ska inte längre granskas. Och så vidare. I ett möte med New York Times redaktion sa sig Donald Trump till och med vara angelägen att få till stånd en varaktig fred mellan israeler och palestinier, och ha en idé om hur det skulle gå till.
Något annat var inte heller att vänta. Redan den republikanska rivalen Ted Cruz beskrev vid sitt nederlag i primärvalet Trump som en ”patologisk lögnare”, och att presidenten själv skulle ha några djupa ideologiska övertygelser var knappast sannolikt med tanke på hur många olika besked som gavs redan under valrörelsen.
Men som president kommer Trump att agera, inte bara att uttala sig. Agerandet kommer att spela betydligt större roll än huruvida, som i samtalet med New York Times, presidenten säger sig mest av allt vilja föra landet samman efter en ovanligt smärtsam valrörelse. Och de åtgärder som har vidtagits – tillsättandet av konspirationsteoretiker på viktiga poster – bådar i det avseendet inte gott.