Alldeles nyligen presenterade på utrikesminister Timo Soinis uppdrag fyra oberoende analytiker konsekvenserna av ett medlemskap i Nato. En av de fyra var tidigare svenske ambassadören i bland annat Helsingfors Mats Bergquist. De fyra utredarna, som lämnat rapporten på rekordtid, skulle inte ta ställning i Nato-frågan utan bara bedöma konsekvenserna av ett Nato-medlemskap. Rapporten är inte ens 100 sidor lång. ABF ordnade ett seminarium med Mats Bergquist och journalisten och författaren Yrsa Stenius.
Ett finskt Nato-medlemskap skulle onekligen vara ett stort skifte i landets säkerhetspolitiska historia – rent av en vattendelare. Utredningen skriver initierat om Rysslands utveckling från kalla kriget och framåt. Det sägs att den ryska beslutsprocessen blivit mycket snabbare. Putin bestämmer allt själv. Samtidigt beskrivs Ryssland som en otillfredsställd makt. En tidigare supermakt, som alls inte är nöjd med den internationella ordningen. Ett svenskt och finskt Nato-medlemskap skulle Putin uppleva som ett stort nederlag. Förmodligen, menar Mats Bergquist, skulle ett finskt medlemskap på grund av historien och den långa landgränsen vara känsligare än ett svenskt medlemskap. Mats Bergquist skriver i en artikel i Nordisk tidskrift att situationen i dag i Östersjön inte kan jämföras med kalla krigets laddade atmosfär. Men dagens Ryssland är uppenbart en revisionistisk stormakt.
Anhängare till svenskt Nato-medlemskap pekar särskilt på Sveriges bristfälliga försvar. Motståndarna menar att små stater inte utan noggranna överväganden bör ändra sin grundläggande strategi, vilken i Sveriges fall varit styrande i 200 år. Motståndarna menar också att både Ryssland och Nato tjänar på att det finns ett alliansfritt område i Östersjön.
Finska NATO-analysen skriver utförligt om relationen till Sverige. Det sägs att skall en Nato-ansökan lämnas in skall den göras tillsammans mellan Finland och Sverige. De bägge länderna skulle säkert välkomnas i NATO. Men även här finns komplikationer. Rimligen måste ett beslut om Nato-medlemskap först underställas svenska och finska folken i folkomröstningar. Säg då hypotetiskt att finska folket säger nej och svenska folket säger ja, hur gör vi då ? I Moskva skulle beslutsfattarna se Östersjön som ett innanhav för Nato i fall Finland och Sverige gick med.
Yrsa Stenius med djupa kunskaper om det finska folkets själ menade i ABF-debatten att OM det skall bli en Nato-anslutning måste det ske gemensamt Finland och Sverige. Hon upplevde dock att ett Nato-medlemskap skulle kunna öka på spänningen i Östersjön.
Yrsa Stenius kom med en intressant iakttagelse om hur Finland på senare år lyckats få de ryska ledarnas förtroende. Finnar är lite saktmodiga och talar med små bokstäver. De har på det sättet blivit mästare i överlevnad, menade Stenius. Man kanske kan säga att det blivit en statskonst. Finland har onekligen en 200-årig smärtsam relation med Ryssland. Så de vet vad de talar om. Folkopinionen i Finland i dag är inte i majoritet för Nato-medlemskap. Ett av regeringspartierna, samlingspartiet och dess ordförande Alexander Stubb är positiva till medlemskap.
I Sverige arbetar ambassadör Krister Bringeus med en svensk Nato-utredning, som beräknas komma närmaste månaderna.