Ni har väl inte missat artiklarna om Västerviksjuristen och Hells Angels som vi publicerade i går? Det är en viktig granskning av det korta steget mellan att arbeta för Skatteverket till att företräda en förening med band till HA. Artiklarna finns kvar på vt.se om ni inte hunnit läsa.
Bakom artiklarna ligger åtskilliga timmar av hårt arbete. VT:s medarbetare har kollat, kollat och kollat igen. Ett gediget källkritiskt arbete och en noggrann pressetisk bedömning ligger till grund för publiceringen.
Just faktakoll och källkritik är något som utmärker traditionella medier som VT. Det vi publicerar ska vara sant. Innan vi skriver våra artiklar kontrollerar vi fakta och bedömer våra källor kritiskt. Stämmer detta? Kan vi lita på våra uppgiftslämnare? Då, men först då, kan vi publicera.
Naturligtvis gör vi ändå fel ibland. Men då ska vi vara snabba att rätta till det som blivit tokigt. Är felet allvarligt, kanske vi till och med ska be om ursäkt.
Det tvingades jag själv göra i veckan när vi av misstag publicerade en sida om vetenskap som redan varit med i tidningen. Väldigt dåligt förstås, pinsamt, men också mänskligt. Förlåt!
Börjar jag låta självgod nu? Möjligen. Men jag skulle utan tvekan säga att det här är väldigt viktigt för de allra flesta journalister. Vi hittar inte på; vi skriver inte sagor.
När vi har fel, har vi inte gjort vårt jobb. Så enkelt är det.
Med detta sagt ser vi ändå hur misstron mot medierna ökar. Enligt en aktuell studie från flera stora tidningar och Handelshögskolan i Stockholm finns i dag stora skillnader i vi svenskar tar del av nyheter.
Ungefär hälften av oss gör det framför allt via traditionella kanaler som dagspress, radio och TV. Du som läser det här tillhör säkert den gruppen.
Den andra hälften av befolkningen använder traditionella medier i betydligt mindre omfattning. Ungefär var femte nyhetskonsument uttrycker till och med aktiv misstro mot TV, radio och dagspress.
Nästa vecka drar branschorganisationen TU igång en informationskampanj om medier och trovärdighet. Det är en viktig kampanj, och jag tycker att vi som jobbar som jourrnalister och publicister gott kan vara självkritiska.
Vi har inte varit tillräckligt tydliga. Vi måste bli ännu bättre på att föklara det vi gör, hur vi tänker och vilka regler som styr vårt arbete.
Första delen i kampanjen handlar om pressetik, det regelverk som vägleder det dagliga nyhetsarbetet och ger den som känner sig felaktigt behandlad möjlighet till upprättelse.
Själv har jag blivit fälld i Pressens opinionsnämnd tre gånger, två gånger som reporter och en gång som utgivare. Det är inte särskilt smickrande, men förhoppningsvis har jag lärt mig något och blivit lite klokare som yrkesman.
Det som står i tidningen ska vara sanna, relevanta nyheter. Så enkelt är det. Oavsett om det gäller HA eller något helt annat.