Jag gillar statistik. Jag älskar listor – bäst och sämst, högst och lägst och så vidare – och tycker att det ofta är spännande att jämföra. Statistik kan göra komplicerade förhållanden tydliga och jämförelser innebär ofta intressanta nyheter.
Ändå blir den öppna jämförelsen mellan landets grundskolor från Sveriges kommuner och landsting, SKL, för mycket till och med för mig. Rapporten som kom i veckan är enorm och nästan omöjlig att överblicka. Hur mycket siffror som helst, gyttrigt och svårgenomträngligt. Suck!
Det är synd. Skolan är viktig och tanken bakom rapporten är sympatisk. Verksamheter ska jämföras och man ska lära av dem som är bäst.
Om man ändå orkar borra sig ner i statistiken finns flera glädjande nyheter för Västervik. Förra året hade eleverna som gick ut nian det högsta meritvärdet i hela Kalmar län. Eleverna fick också mycket goda resultat på ämnesproven i årskurs sex och nio.
Sammantaget avancerar Västervik några platser upp i den sammanvägda bedömningen. Plats 113 av 290 kommuner är kanske inte jättebra, men några placeringar bättre förra året. Utvecklingen är positiv och går åt rätt håll.
Orkar man gräva vidare i sammanställningen hittar man också siffror som inte är lika smickrande. Konstigt vore det annars. I årskurs tre är det alldeles för många elever som inte når upp till målen för ämnesproven. Framför allt är det faktatexter, stavning och skiljetecken som barnen tycker är svårt. Också matteproven har gått mindre bra.
För att förbättra resultaten deltar kommunens skolor i satsningarna mattelyftet och läslyftet. 180 lärare i Västervik har också fortbildat sig i ämnesmetodik, didaktik (undervisningslära) och forskning kring lärande och undervisning. Satsningen har pågått i ett år och har enligt skolledningen gett goda resultat.
Att det finns både plus och minus i en sån här rapport är inte förvånande. Skolan är ett stort område och det är svårt att få till en enhetlig utveckling på alla punkter. Sammanställningen från SKL är som sagt omfattande och mäter i stort sett allt som går att mäta.
Det viktigaste, tycker jag, är att utvecklingen går åt rätt håll. Det sammanvägda resultatet är bättre än tidigare och meritvärdet i nian är också en av de viktigaste mätpunkterna. Det visar dels elevernas genomsnittliga betygsnivå – inte toppar eller dalar i enskilda ämnen - dels hur mycket de kan när de lämnar grundskolan.
Resultaten i årskurs tre är förstås också viktiga, men för de eleverna finns i alla fall tid att jobba med förbättringar.
Rapporten från SKL är extra rolig då skoldebatten så länge präglats av problem och svårigheter. Landsbygdsskolor har lagts ner, föräldrar har rasat och tuffa besparingar genomförts. Så sent som i höstas debatterades resurserna livligt och ett tag låg det ett nytt Västerviksuppror i luften.
Förhoppningsvis får vi nu en konstruktiv diskussion om hur resultaten ska bli ännu bättre i framtiden. En riktigt bra skola är viktig både för eleverna och för Västervik som kommun.
Bäst i länet kan, faktiskt, bli bäst i landet.