En fest för demokratin

Efter 30 år som journalist kom jag äntligen iväg till Almedalen. Wow! skriver VT:s chefredaktör Mikael Sönne.

Ebba Busch Thor. Hur långt räcker hon?

Ebba Busch Thor. Hur långt räcker hon?

Foto: Janerik Henriksson/TT

Mikaels krönika2017-07-08 05:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Numera är det många som vill klanka lite på politikerveckan i Visby. När jag var där i torsdags lyssnade jag på en debatt där Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg ondgjorde sig över att arrangemanget blivit för slutet, för dyrt och för att näringslivet tagit för stor plats. Det var bättre förr.

Många tycker ungefär så. Statsminister Stefan Löfven (S) åkte inte ens dit i år. I stället har han rest runt i Sverige och träffat ”vanligt folk” – underförstått i motsats till alla opinionsbildare, politiker och andra makthavare som befolkar Almedalen.

Inget ont i det. Den nya politikerveckan i Järva i Stockholm är till exempel ett spännande försök att skapa en ny mötesplats mellan makthavare och medborgare.

Och ändå. Frågar ni mig är Almedalsveckan fantastisk. Sverige när Sverige är som bäst!

Här kan man, som jag, lyssna till ett spännande samtal om asylrätten mellan Migrationsverkets generaldirektör, forskare och representanter för Amnesty och Läkare utan gränser. Därefter ta del av en diskussion om Alliansen (Stendöd eller skendöd, löd rubriken) och lyssna på en utfrågning av KD-ledaren Ebba Busch Thor.

Sedan knalla vidare till SVT:s, SR:s och TV4:s direktsändningar och efter det, lite trött i benen, bänka sig för en diskussion om förhållandet mellan väst och islam. Där deltog både en högt uppsatt tunisisk politiker och en konservativ imam från Libanon.

– Ni behöver inte hålla med mig. Men både människor och samhällen blir rikare av mångfald, sade han.

Allt är öppet för alla, gratis och utan krav på inbjudan eller ackreditering. Många slutna möten hålls också, och kanske har de blivit fler, men det allmänna programmet räcker och blir över: under hela veckan finns mer om 4000 olika programpunkter.

Att näringslivet är mer delaktigt, tycker jag bara är bra. Företagen är en viktig del av samhället och måste ta plats också i den politiska debatten, vilket de traditionellt ofta inte gjort. I torsdags var för övrigt en stor grupp från Företagarna i Västervik på plats i Visby. Kul och viktigt!

Trots terrorhot och andra risker är närheten mellan makthavare och medborgare fortfarande stor. Polisen har skärpt bevakningen, men håller ändå påfallande låg profil. Besökaren noterar de stora betongklossar som placerats ut på flera platser, men det är ingenting som påverkar tillgängligheten till fots.

Den öppenheten är något av det finaste och viktigaste med vårt samhälle. Den måste vi alla värna.

Torsdagens talare Ebba Busch Thor höll ett både personligt, engagerat och informativt tal – det bästa hittills under veckan, hörde jag flera som tyckte. Frågan är hur långt det räcker. KD har legat stadigt under fyra-procentspärren sedan hon tillträdde för drygt två år sedan, och visar inga tydliga tecken på att röra sig uppåt.

Hotet från islamistiska extremister och den svenska äldreomsorgen – två huvudpunkter i talet – har Ebba Busch Thor också pratat om tidigare. Utan effekt på opinionen.