För 250 år sedan infördes i gemensamma svensk-finska riket en unik förordning som tryggade yttrande- och tryckfriheten och som avskaffade censuren. Förordningen tillkom på tillskyndan av riksdagsmannen och prästen Anders Chydenius från Karleby. I dagligt tal kallas den tryckfrihetsförordningen – en förordning som tjänat Finland och Sverige väl och som utomlands väckt beundran.
I dag, 250 år senare, har hat och hot på nätet blivit ett allt större problem i både Finland och Sverige. Journalister och skribenter, som blir utsatta för hatkampanjer i sociala medier och kommentarsfält, börjar idka självcensur för att skydda sig.
Finlandsinstitutet och Finlands ambassad ordnade nyligen ett seminarium i samarbete med Nordiska ministerrådet och Publicistklubben. Finlandsinstitutets direktör Anders Eriksson underströk yttrandefrihetens enorma betydelse men också vikten av att den inte missbrukas.
En grävande journalist, Jessikka Aro på finländska public service-företaget för radio och TV Yle, beskrev hur hon efter reportage om rysk nätpropaganda blivit utpekad som NATO-agent. Och kritikerna har inte dragit sig för att ta upp hennes privatliv. Jessikka Aro har blivit något av en banerförare för yttrandefriheten i Finland.
I debatten på Finlandsinstitutet talades om pressfriheten i världen. Finland ligger i topp vad gäller pressfrihet följt av Nederländerna, Norge och Danmark. Sverige hamnar lite längre ned.
Dubbelt fler kvinnliga journalister utsätts för näthat och trakasserier. Ragnhild Mölster vid nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) i Bergen menade att journalister som blir utsatta för näthat måste hålla i hop och stå eniga. De måste givetvis också larma redaktionschefer och tidningsledning. Och inte minst i svåra lägen informera de polisiära myndigheterna.
Nils Funcke, grundlagsexpert och styrelsemedlem i Publicistklubben, berättade att ytterst få anmälda hatbrott lagförs. Det är alldeles på tok för få, menade Funcke, som tyckte att Tidningsutgivarna (TU) ännu tydligare till SÄPO bör inskärpa betydelsen av att resurser sätts in på att lagföra näthatare. Ledarskribenten på Expressen Eric Erfors ansåg att opinionsjournalister måste stå ut med en hel del kritik; det ingår liksom i jobbet och har alltid varit så. Men givetvis måste de värsta övergreppen stoppas.
Eva Burman, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren, såg i den dagliga hanteringen mycket allvarligt på vad journalister får utstå efter publicering av artiklar. Många journalister känner sig pressade och det påverkar deras privatliv. Helsingin Sanomats redaktionschef Erja Yläjärvi ville förtydliga att det i dag riktas näthat inte bara mot journalister utan lika mycket mot utsatta flyktingfamiljer, deras barn och många flera.
Finlands och Sveriges utrikesministrar Timo Soini och Margot Wallström har nyligen publicerat en debattartikel i anledning av 250-årsjubileet av tryckfrihetsförordningen. De säger att Finland och Sverige inom och utanför Europa är beredda att driva frågor om press- och yttrandefrihet. Vi har i våra länder vandrat en lång väg för att främja yttrandefriheten, säger de i artikeln. De bägge utrikesministrarna pekar också på förekomsten av rysk propaganda och desinformation.