Både andra tidningar i koncernen, kvällstidningar och Morgonpasset i P3 plockade upp den lite småroliga grejen om Grizzly som lånat sin pappas promenadskoter – av många benämnd permobil – och blev så biten av transportmedlet att han la sina egna sparpengar på att köpa en egen.
Själv tog Grizzly uppmärksamheten med ro, men blev kanske lite överraskad över hur det lokala snacket bland folk på gatan i Gamleby kunde växa och bli en riksnyhet.
Men jag är inte så förvånad.
Artikeln är kanske inte den viktigaste jag någonsin skrivit. Men definitivt en av de roligaste. Och den sätter strålkastarljuset på en person vi alla skulle kunna ha en koppling till. En granne, en bekants barn, en elev, en kompis, en lillebror.
Och ska man vara lite krass så bör ju en lokaltidning vara en plats för sådant som engagerar lokalbefolkningen.
Visst drar politiska kriser, berörande människoöden, publikdragande evenemang och tragiska olyckor sin rättmätiga trafik. Men varför skulle inte nyheten om en helt vanlig, men ändå lite ovanlig, 13-åring också kunna intressera?
Gensvaret talar sitt tydliga språk. VT:s läsare vill även ha vardagliga artiklar, gärna med en humoristisk twist, i sitt flöde. Och då kan ju nyheten knappast vara oviktig – trots det i mångas ögon banala ämnet.