En bedragare åkte taxi för mina pengar i USA

En tisdagförmiddag, mitt under arbetet med den här artikelserien om telefonbedrägerier, pep det till i telefonen. Ett sms från "LF bank". "Ditt bankkort har blivit tillfälligt spärrat på grund av misstanke om kortmissbruk eller bedrägeri. Kontakta oss på telefon +468588......."

Sms:et från Länsförsäkringar hade avsändaren LF Bank, och formuleringen rymde två klickbara siffror. Ett telefonnummer och ett referensnummer. Således ingen länk som hade skapat ytterligare frågetecken, men samtidigt såg inte Länsförsäkringarnumret ut på det sätt som jag var van vid. Det visade sig hursomhelst vara sant.

Sms:et från Länsförsäkringar hade avsändaren LF Bank, och formuleringen rymde två klickbara siffror. Ett telefonnummer och ett referensnummer. Således ingen länk som hade skapat ytterligare frågetecken, men samtidigt såg inte Länsförsäkringarnumret ut på det sätt som jag var van vid. Det visade sig hursomhelst vara sant.

Foto: Anders Törnström/Skärmdump

Krönika2022-11-12 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varningsklockorna gick igång. Sanning eller bluff? Och varför händer det här mig, precis just nu? 

Uppenbara språkmissar eller konstiga länkar saknades, så jag bestämde mig för att ringa direkt till Länsförsäkringar. De ber om referensnumret i sms:et och bekräftar snart sanningshalten.

"Ditt kort har använts i USA i natt. Ring numret i sms:et så får du veta mer."

Jag kommer till avdelningen för bedrägeriövervakning, och får veta att 833 kronor dragits från mitt konto. Någon har åkt taxi för pengarna på andra sidan Atlanten.

Fem transaktionsförsök har gjorts, men bara tre har gått igenom. Just detta taxibolag har banken varningsflagg på, vilket aktiverat spärrsystemet.

Den självklara frågan blir då: Hur har de fått tag på mina kortuppgifter?

Kvinnan på andra sidan luren berättar att bedragarna troligen hackat en sajt där jag någon gång de senaste åren betalat med mitt kort. Vilken sajt, det kan hon inte svara på. "Det kan drabba vilken sajt som helst. Vi vet inte vilket nätställe som blivit hackat, svindlarna är tyvärr steget före oss", svarar hon, och tillägger att exempelvis bank-id-verifiering inte är ett krav i USA. Det räcker med cvc-koden på kortets baksida. 

Inom 10 dagar ska jag få hem mitt nya kort. Och summan kan jag få tillbaka om jag reklamerar händelsen på en särskild blankett.

Fallet tar en ny vändning när jag 20 minuter senare loggar in på internetbanken och bara ser en transaktion. Och den är inte genomförd, bara reserverad. Jag ringer tillbaka till banken och får reda på att de sedan mitt första samtal lyckats stoppa den största dragningen, så nu är det bara 67,21 kronor jag riskerar att förlora.

Kort sagt har bedragaren alltså fått okej på sin betalning, men taxibolaget har inte fått okej när de i sin tur ska kassera in pengarna.

Banken–Bedragarna 1–1, kan man säga.

Själv blev det hela en väckarklocka, som kostade mig 67,21 kronor (ids nog inte reklamera den summan).

Jag brukar tänka att jag vill vara godtrogen, tills motsatsen bevisas. Hur har denna händelse då påverkat mig?

Jag skulle säga att mitt förtroende kvarstår. Jag har använt mitt kort massvis med gånger, och när detta trista undantag till slut händer nyper banken åt kontot relativt omgående. 

Men min blick har skärpts.