Problemet är omdiskuterat och kontroversiellt, och media anklagas dessutom ofta för att mörklägga sanningen, och därför är det bra med fakta på bordet. Det är en förutsättning för en vettig debatt.
Dessutom kan, kanske, kulturell bakgrund förklara skillnader när det gäller viss brottslighet. Observera ordet ”kanske”. Men bara att den misstanken finns, jag tänker på vissa brott mot kvinnor, gör det viktigt att ta fram fakta.
Nästa fråga är hur siffrorna tas fram – och hur de presenteras. I veckan har VT:s granntidning i söder, Barometern-OT, presenterat en stor kartläggning av brottsligheten bland utländska medborgare och nya svenskar i Kalmar län.
Av alla som åtalades vid Kalmar tingsrätt 2016 var 29,6 procent antingen utländska medborgare eller personer som kommit till Sverige under senare år. Det är betydligt mer än de 17 procent som tidningen fick fram i en motsvarande undersökning för 20 år sedan.
Siffrorna är uppseendeväckande och visar en tydlig överrepresentation jämfört med infödda svenskar.
Men sen uppstår problemen. Invandringen har ju ökat kraftigt de senaste 20 åren. I och med att vi inte får veta andelen åtalade bland de utländska medborgarna, vet vi egentligen inte om problemet ökat. Det kan vara oförändrat, eller till och med mindre, i förhållande till befolkningsgruppen i stort.
Tidningen redovisar inte heller vad ”kommit till Sverige under senare år” innebär. Är det ett, två eller kanske fyra? Bland de åtalade finns också utländska stöldligor, på högst tillfälligt besök, och personer som bosatt sig här för gott. Hur mycket säger en sådan siffra om ”invandringen” egentligen?
Ytterligare en problematisk sak: presentationen. Rubriken ”Tre av tio åtalade är utländska medborgare” är lika sann som ”99 av 100 utländska medborgare inte dömda för brott”. Vilken ska vi välja?
Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken är inte någon nyhet. Det har Brå och andra forskare slagit fast både en och två gånger. Som tänkbara förklaringar brukar utanförskap, sociala faktorer och segregation lyftas fram.
För att statistiken ska bli meningsfull måste den också bli mer detaljerad. Vilka brott handlar det om? Vilka grupper av gärningsmän är misstänkta? Grupper som ”invandrare”, ”svenskar” och ”utländska medborgare” är ju egentligen hopplöst stora och oformliga.
De viktigaste frågorna i debatten om brottsligheten är ”varför” och ”vad kan vi göra?”. Professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki, som intervjuas i artikelserien, har visat att uppväxtförhållanden är den enskilt viktigaste faktorn bakom kriminalitet. Dåliga ekonomiska förhållanden är också en riskfaktor.
Det gäller oavsett var den misstänkte brottslingen är född.