Sedan 1600-talet har vi haft en fungerande administration som lämnat efter sig hur mycket papper som helst. Papper fulla med anteckningar om allt möjligt.
Kyrkböckerna, grunden för släktforskningen, är bara en bråkdel av allt som finns att läsa.
Precis som i dag var det säkert också förr många som ondgjorde sig över byråkratin, att allt skulle bokföras så noga. Men i dag är jag glad för alla dessa nitiska tjänstemän som gjorde det de skulle.
Det innebär att jag faktiskt kan få veta hur många brännvinspannor eller sidenklänningar som de gamla släktingarna hade på 1700-talet, för det är uppskrivet i mantalslängden. I den bokfördes det som hushållet fick betala skatt för. Siden var en lyxvara som innebar extra skatt och alltså få förunnat. En sådan notering säger en hel del om människorna då.
Bouppteckningarna säger också mycket om förfädernas livsvillkor för där ser jag i detalj vad de lämnat efter sig. Varje rivjärn, slev, dunbolster och särk, varenda stol, väst, yxa och vagn finns med. Varje ko, ibland till och med namngivna, får eller höna. Silver för sig, tenn för sig och koppar för sig. Det är fascinerande läsning.
På landsarkiven och hos Riksarkivet finns enormt mycket räkenskaper bevarade. Inte bara från myndigheter utan också från företag och andra organisationer som lämnat in sina arkiv.
Förra krönikan skrev jag om lotsar. De var anställda av Lotsstyrelsen och tar vi en titt på Lotsstyrelsens centrala arkiv med personalhandlingar innehåller det mängder. Liggare över personal vid Lotsstyrelsen, liggare över lotsbefäl, liggare över lotspersonal, liggare över fyrpersonal, liggare över tillsynsmän vid obevakade fyrar, liggare över lärarpersonal vid lotsbarnskolorna, matrikelkort och pensionsuppgifter rörande lotsverkets arbetare, liggare över pensionärer och avförd personal. Och så vidare.
Då är detta bara en liten del av hela Lotsstyrelsens arkiv, som är en av många svenska myndigheter.
I Sverige har vi älskat statistik sedan mitten av 1700-talet. Tabellverket startade redan 1749 och blev senare Statistiska Centralbyrån. Verkets uppgift var från början att samla in statistik om befolkningen och sedan har det vuxit till att gälla allt möjligt och omöjligt.
1938 samlade man in uppgifter om arbetskraft och energiförbrukning på snickerier runt om i Sverige. Provinsialläkarna fick skicka in redogörelser över hälsotillståndet i socknarna varje år under en lång följd av år. 1913–1920 undersöktes hur många och vilka kreatur som fanns på varje gård och hur stor areal som var odlad och vad som växte där.
Allt sådant här finns bevarat i arkiven. En hel del är digitaliserat och tillgängligt via nätet, annat får du besöka arkivet för att få läsa. Men det finns där, bevarat för evinnerlig framtid.
En del arkivmaterial ska jag skriva om i min VT-blogg. Så håll utkik! Kanske upptäcker du något du länge velat veta mer om men inte visste att det finns bevarat.