Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Styrelseledamöterna för de småländska unga sekulära humanisterna har skrivit en insändare i Västerviks-Tidningen angående vad de menar med tro och vetande d.v.s. egentligen om vetande. Deras artikel innehåller ett stort fel, nämligen att de blandar ihop begreppet tro och vetande med vad vetenskapen lyckats bevisa.Tyvärr är vi tvungna att behandla tron för sig och vetenskapen (egentligen vad vi anser att vi vet) för sig. Människan har ett dualistiskt tänkande. Vad de sekulära humanisterna framhäver är vetenskapen som tillhandahåller sanningen för vårt liv och föringar vårt inre livs alla tankar. Vi får till exempel inget svar på livets mening genom vetenskapen, vetenskapen kan inte heller förklara varför vi kan få en skönhetsupplevelse när vi betraktar en tavla till exempel. Visserligen finns det en uträkning på det gyllene snittet men inget bevis varför det är estetiskt tilltalande.Livets uppkomst och hur evolutionen format en människa är byggt på en otrolig slump. Ordförande i de sekulära humanisterna är ett exempel. Vi utgår från en urcell som släktled efter släktled till slut har blivit Niklas Odelberg. Hela hans släkt har varit överlevare av stora mått. Utslagningar, vägdelningen mellan djur och växter, sjukdomar, smittsamma sjukdomar, krig med mera som kantat Niklas väg har inte förmått att ta död på släkten Odelberg. Det är slump. Dessutom själva livets uppkomst är enligt den naturvetenskapliga modellen en ännu obevisad slump!Vet vi sådär mycket egentligen om livet. Vi har lyckats bygga upp en hypotes runt oss och inom hypotesen lyckats bevisa olika företeelser. Frågan är om vi lyckats förklara livet? Kyrkan kan inte heller förklara något men ger en möjlighet genom tron. Jag känner en trygghet i min tro, trots att jag ar allt igenom naturvetare, arbetat inom kärnenergiområdet.
