Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar på insändaren från I.S. i Västerviks-Tidningen den 17 december.Av princip svarar jag sällan, för att inte säga aldrig, på insändare där skribenten är anonym. Att pådyvla debattmotståndaren okunnighet är ett knep för att indirekt påstå att man själv är desto mer kunnig. Okunnig är jag säkert på många områden och speciellt om dagens Muhammedbild. Jag tar till exempel definitivt avstånd till Muhammedskändningarna. Min Muhammedbild var den historiska delen och hur den historiska bakgrunden kanske skulle kunna härledas till dagens islamska oförsonlighet gentemot kristna och judar.Jag undrar om den anonyma insändarens historiska kunskaper har något värde eller är det inte så att det är den anonyma slöjans okunnighet om den historiska bakgrunden som lyser igenom?Till sist ett citat skriven av Simone Weil: "En religion känner man bara inifrån...". "Till en viss grad kan man lära känna en annan religion med hjälp av sympatin. Likaså kan studiet av en främmande religion leda till kunskap men egentligen bara om man har tron."
